Nettoskuld/EBITDA – så mäter du företagets skuldsättning

Nettoskuld/EBITDA – så mäter du företagets skuldsättning

Nettoskuld/EBITDA är ett vanligt nyckeltal för att bedöma hur tung ett företags skuldsättning är i förhållande till verksamhetens resultat före räntor, skatt, avskrivningar och nedskrivningar. Måttet används av investerare, banker, obligationsägare och kreditvärderare för att få en snabb bild av finansiell hävstång och återbetalningsförmåga.

Ett lågt tal kan tyda på en stark balansräkning, medan ett högt tal kan signalera större finansiell risk. Men nivån måste alltid sättas i relation till bransch, kassaflödets stabilitet, räntenivå, investeringar och företagets framtida resultat.

Kort sammanfattning

• Nettoskuld är förenklat räntebärande skulder minus likvida medel.
• EBITDA är resultat före räntor, skatt, avskrivningar och nedskrivningar.
• Nettoskuld/EBITDA visar hur stor skulden är relativt ett operativt resultatmått.
• Ett högt tal innebär normalt större finansiell känslighet.
• Negativ EBITDA gör nyckeltalet svårt eller meningslöst att använda.
• Måttet bör kombineras med räntetäckningsgrad, fritt kassaflöde och skuldens förfallostruktur.

Hur räknas nettoskuld/EBITDA ut?

Formeln är:

Nettoskuld/EBITDA = nettoskuld / EBITDA

Anta att ett företag har 5 miljarder kronor i räntebärande skulder och 1 miljard i kassa. Nettoskulden är då 4 miljarder kronor. Om EBITDA är 2 miljarder blir nettoskuld/EBITDA 2,0 gånger.

| Post | Exempel |
|---|---:|
| Räntebärande skulder | 5,0 mdkr |
| Kassa | −1,0 mdkr |
| Nettoskuld | 4,0 mdkr |
| EBITDA | 2,0 mdkr |
| Nettoskuld/EBITDA | 2,0x |

Vad ingår i nettoskulden?

En förenklad nettoskuld består av räntebärande skulder minus kassa och kassaliknande tillgångar. I praktiken kan definitionen variera.

Analytiker kan behöva ta ställning till exempelvis:

• banklån,
• obligationer,
• leasingskulder,
• konvertibler,
• pensionsskulder,
• factoring och annan finansiering,
• kortfristiga finansiella placeringar.

Det är därför viktigt att kontrollera hur bolaget och olika dataleverantörer definierar nettoskuld.

Vad betyder EBITDA i måttet?

EBITDA försöker visa resultatet före finansiering, skatt och avskrivningar. Det gör måttet användbart för att jämföra skuldsättning mellan företag med olika kapitalstruktur.

Men EBITDA är inte samma sak som kassaflöde. Ett företag kan redovisa stark EBITDA och ändå behöva mycket kapital till investeringar, lager eller kundfordringar. Därför kan skulden vara svårare att bära än nettoskuld/EBITDA ensam antyder.

Hur ska olika nivåer tolkas?

Det finns ingen universell gräns som passar alla företag. Ett stabilt infrastrukturföretag med förutsägbara kassaflöden kan ofta bära högre skuldsättning än ett cykliskt bolag vars resultat snabbt kan falla i en lågkonjunktur.

Som analytiskt tänkesätt kan man fråga:

• Hur stabil är EBITDA över en konjunkturcykel?
• Hur mycket av EBITDA blir faktiskt fritt kassaflöde?
• När förfaller skulderna?
• Hur hög är den genomsnittliga räntan?
• Har bolaget tillgång till outnyttjade kreditfaciliteter?
• Finns kovenanter som kan begränsa handlingsutrymmet?

Vad betyder negativ nettoskuld?

Om företaget har mer kassa än räntebärande skuld får det nettokassa, vilket ibland uttrycks som negativ nettoskuld.

Ett företag med nettokassa har normalt lägre finansiell risk än ett i övrigt liknande bolag med stor nettoskuld. Men stor kassa är inte alltid optimalt kapitalanvändande. Investeraren bör även fråga varför kapitalet hålls och hur ledningen planerar att använda det.

Vad händer om EBITDA är negativ?

Om EBITDA är negativ blir nettoskuld/EBITDA normalt inte meningsfullt. Ett negativt resultat i nämnaren kan skapa en matematisk siffra som inte säger något användbart om återbetalningsförmågan.

För förlustbolag behöver investeraren i stället fokusera på exempelvis:

• kassaförbrukning,
• likviditet,
• tillgängliga krediter,
• kapitalbehov,
• skuldens förfallodatum,
• tid till positivt kassaflöde.

Nettoskuld/EBITDA och konjunktur

Måttet kan förändras snabbt när EBITDA faller. Ett företag kan gå in i en lågkonjunktur med nettoskuld/EBITDA på 2,0x. Om EBITDA halveras samtidigt som skulden är oförändrad stiger kvoten till 4,0x.

Det visar varför cykliska företag kan bli finansiellt pressade snabbt. Skulden ligger kvar medan resultatet i nämnaren kan röra sig kraftigt.

Förvärv påverkar skuldsättningen

Företagsförvärv finansieras ofta delvis med skuld. Direkt efter ett större förvärv kan nettoskuld/EBITDA därför stiga kraftigt.

Ledningen kan då kommunicera ett mål om att minska skuldsättningen genom framtida kassaflöden. Som investerare bör du följa om:

1. förvärvet faktiskt levererar förväntad EBITDA,
2. synergier realiseras,
3. kassaflödet används till amortering,
4. nya förvärv görs innan skulden hunnit minska.

Organisk tillväxt kan sänka kvoten

Nettoskuld/EBITDA kan minska utan att skulden amorteras om EBITDA växer. Det är därför viktigt att skilja mellan skuldsänkning och förbättring som kommer från högre resultat.

Båda kan vara positiva, men de har olika riskprofil. Om EBITDA-tillväxten bygger på tillfälligt stark konjunktur kan kvoten snabbt försämras igen.

Räntor spelar stor roll

Nettoskuld/EBITDA säger hur stor skulden är relativt EBITDA, men inte vad skulden kostar. Två företag med samma kvot kan ha helt olika räntebörda.

Ett bolag som betalar 3 procent i genomsnittsränta har ett annat kassaflödesläge än ett bolag som betalar 8 procent. När skulder refinansieras kan dessutom räntekostnaden förändras snabbt.

Därför bör nettoskuld/EBITDA kombineras med räntetäckningsgrad och information om skuldens löptider.

Vad är räntetäckningsgrad?

Räntetäckningsgrad mäter hur väl resultatet täcker företagets räntekostnader. Definitionen varierar, men ett vanligt upplägg är rörelseresultat eller EBITDA dividerat med finansiella kostnader.

Nettoskuld/EBITDA och räntetäckning kompletterar varandra:

• nettoskuld/EBITDA visar skuldens storlek,
• räntetäckningen visar kostnaden i relation till resultatet.

Skillnaden mot skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgrad jämför normalt skulder med eget kapital. Nettoskuld/EBITDA jämför i stället nettoskulden med verksamhetens resultat.

Skuldsättningsgrad fokuserar alltså mer på balansräkningens finansieringsstruktur, medan nettoskuld/EBITDA säger mer om skuldens storlek relativt intjäningsförmågan.

Båda måtten kan vara relevanta i en fundamental analys.

Skillnaden mot EV/EBITDA

EV/EBITDA är ett värderingsmått. Enterprise value inkluderar nettoskuld och jämför hela företagsvärdet med EBITDA.

Nettoskuld/EBITDA är i stället ett renodlat hävstångsmått. Det försöker inte säga om aktien är billig eller dyr, utan hur stor den finansiella skulden är i förhållande till EBITDA.

Fritt kassaflöde är avgörande

Ett företag amorterar inte skuld med EBITDA utan med faktiska pengar. Därför är fritt kassaflöde en viktig kontroll.

Om ett bolag har EBITDA på 2 miljarder men behöver investera 1,5 miljarder varje år finns betydligt mindre kapital kvar till räntor och amortering än EBITDA-siffran antyder.

Ett annat bolag med samma EBITDA men låga investeringsbehov kan minska skulden mycket snabbare.

Leasing kan förändra jämförelsen

Efter moderna redovisningsregler redovisas många leasingåtaganden i balansräkningen. Vissa analytiker inkluderar leasingskulder i nettoskuld och använder samtidigt en EBITDA som påverkas av leasingredovisningen.

För jämförbarhet är det viktigt att vara konsekvent. Två analyser kan ge olika nettoskuld/EBITDA beroende på hur leasing behandlas.

Företagets kovenanter

Låneavtal och obligationer kan innehålla finansiella villkor, så kallade kovenanter. Ett vanligt krav kan vara att nettoskuld/EBITDA inte får överstiga en viss nivå.

Om bolaget närmar sig en kovenantgräns kan handlingsutrymmet minska. Det kan leda till krav på amortering, kapitalanskaffning, tillgångsförsäljningar eller nya förhandlingar med långivare.

Så analyserar du nettoskuld/EBITDA steg för steg

1. Kontrollera definitionen av nettoskuld.
2. Kontrollera om EBITDA är rapporterad eller justerad.
3. Beräkna kvoten för flera år.
4. Studera hur kvoten beter sig i svagare konjunktur.
5. Jämför med relevanta konkurrenter.
6. Granska räntor och skuldens förfallostruktur.
7. Studera fritt kassaflöde och investeringsbehov.
8. Kontrollera eventuella kovenanter.
9. Bedöm hur förvärv eller avyttringar påverkar skulden.

Exempel: två bolag med samma kvot

Bolag A och B har båda nettoskuld/EBITDA på 3,0x. Vid första anblick ser deras finansiella risk likadan ut.

Men A har stabila abonnemangsintäkter, låg investeringsnivå och lång räntebindning. B är konjunkturkänsligt, kräver stora investeringar och måste refinansiera en stor del av skulden nästa år.

Samma kvot kan alltså innebära helt olika risk.

Vanliga frågor om nettoskuld/EBITDA

Vad är ett bra nettoskuld/EBITDA?

Det finns ingen universell nivå. Bedöm måttet mot företagets bransch, kassaflödesstabilitet, räntor, historik och konkurrenter.

Är 0x alltid bäst?

Inte nödvändigtvis. Skuld kan vara ett effektivt finansieringsverktyg när den används försiktigt. För lite skuld är inte automatiskt optimal kapitalstruktur.

Varför används EBITDA i stället för vinst?

EBITDA ligger före räntor och finansieringsstruktur och gör därför jämförelsen mellan företag mer direkt. Svagheten är att investeringar och rörelsekapital inte fångas fullt ut.

Kan nettoskuld/EBITDA bli negativt?

Ja. Om kassan överstiger de räntebärande skulderna har bolaget nettokassa och kvoten kan bli negativ när EBITDA är positiv.

Varför kan kvoten stiga utan nya lån?

Om EBITDA faller kan kvoten stiga även om skulden är oförändrad.

Är nettoskuld/EBITDA samma sak som kreditbetyg?

Nej. Kreditvärdering bygger på många fler faktorer, exempelvis kassaflöde, bransch, säkerheter, likviditet, styrning och skuldens struktur.

Sammanfattning

Nettoskuld/EBITDA är ett viktigt mått för att bedöma finansiell hävstång och hur stor ett företags nettoskuld är i förhållande till EBITDA. Det är särskilt användbart när du följer skuldsättning över tid eller jämför liknande företag.

Använd aldrig kvoten isolerat. Kombinera den med fritt kassaflöde, räntetäckning, skuldsättningsgrad, skuldens löptider och verksamhetens konjunkturkänslighet. Då blir bilden av den finansiella risken betydligt mer komplett.

Informationen är generell och ska inte ses som personlig investeringsrådgivning.

Läs också

• fritt kassaflöde
• EV/EBITDA
• skuldsättningsgrad