81 ledamöter valdes in på personröster – åtta hade annars missat riksdagen

Valmyndigheten har nu fastställt vilka 349 personer som tar plats i riksdagen efter valet 2026. 81 av ledamöterna valdes in på personröster. För åtta kandidater blev kryssen helt avgörande – utan personrösterna hade de inte blivit invalda.

Det slutliga riksdagsresultatet fastställdes den 19 september efter länsstyrelsernas slutliga rösträkning. Personrösterna påverkar vilka kandidater som får partiernas mandat i respektive valkrets, men det är viktigt att skilja mellan att vara personvald och att faktiskt vara beroende av personkryssen för att få en riksdagsplats.

Åtta kandidater hade missat riksdagen utan personröster

Valmyndigheten uppger att åtta ledamöter inte skulle ha blivit invalda utan sina personröster:

• Meit Fohlin (S), Gotlands län
• Birgitta Ohlsson (C), Stockholms kommun
• Julia Algotsson (C), Västerbottens län
• Mohamed Abdukani (MP), Södermanlands län
• Sten Bergheden (M), Västra Götalands läns östra
• Anfal Mahdi (V), Malmö kommun
• Caroline Täljeblad (V), Västerbottens län
• Mohamed Ali (V), Dalarnas län

Det betyder inte att övriga 73 personvalda ledamöter saknade betydelse för väljarna. Skillnaden är att de hade blivit invalda även utan att personrösterna flyttade dem i kandidaturordningen. För de åtta ovan ändrade personkryssen däremot direkt vem som fick mandatet.

Skillnaden är viktig när personvalen tolkas. Siffran 81 beskriver hur många av de valda som passerade personvalsspärren och därmed blev personvalda. Siffran åtta beskriver något mer specifikt: kandidater vars plats i riksdagen faktiskt berodde på personrösterna. Det är alltså bara i dessa fall som kryssen ändrade utfallet mellan kandidater på partiernas listor.

Så fungerar personröster i riksdagsvalet

I ett riksdagsval röstar väljaren i första hand på ett parti, men kan samtidigt personrösta på en kandidat på partiets valsedel. För att en kandidat ska kunna bli invald genom personröster krävs enligt Valmyndigheten att kandidaten får personröster motsvarande minst 5 procent av partiets giltiga röster i den aktuella riksdagsvalkretsen.

Kandidater som når spärren rangordnas efter sina personröster när partiets mandat i valkretsen ska fördelas. Om det fortfarande finns mandat kvar efter att personvalda kandidater har utsetts används partiets listordning och valsystemets övriga regler.

Det är därför möjligt att en kandidat formellt räknas som personvald men samtidigt hade fått en plats även genom partiets ordinarie lista. Valmyndighetens uppgift om åtta kandidater visar specifikt de fall där personrösterna faktiskt förändrade vem som kom in i riksdagen.

Slutligt valresultat fastställt

Valmyndigheten fastställde riksdagsvalet den 19 september. Totalt röstade 6 834 413 personer, vilket gav ett valdeltagande på 84,9 procent. Mandaten fördelades med 99 till Socialdemokraterna, 70 till Moderaterna, 62 till Sverigedemokraterna, 30 till Vänsterpartiet, 25 till Centerpartiet, 22 vardera till Kristdemokraterna och Miljöpartiet samt 19 till Liberalerna.

Marketplace har samlat bakgrunden till rösträkningen och mandatfördelningen i vår guide om valresultatet 2026.

Personkryssen kan ändra representationen lokalt

Personvalssystemet innebär att väljare inom samma parti kan påverka vilka namn som representerar en valkrets. Årets slutliga sammanställning visar att den effekten blev direkt avgörande i åtta fall, spridda över flera partier och delar av landet.

Det går samtidigt inte att tolka personrösterna som ett separat nationellt val mellan kandidater. Spärren beräknas inom respektive parti och valkrets, och antalet röster som krävs varierar därför beroende på partiets stöd där. En kandidat i en stor valkrets kan behöva betydligt fler kryss i absoluta tal än en kandidat i en mindre valkrets för att nå femprocentsgränsen.

Vad händer efter att ledamöterna har utsetts?

När valresultatet är fastställt är mandatfördelningen och de valda riksdagsledamöterna beslutade av Valmyndigheten. Regeringsbildningen är en separat process. Talmannen leder den processen och undersöker vem som kan tolereras av riksdagen som statsminister.

Marketplace följer den fortsatta processen i artikeln om regeringsbildningen 2026 och sonderingsuppdraget.

Källor

Huvudkälla är Valmyndighetens beslut och pressmeddelanden från den 19 september 2026. Uppgifterna om det slutliga valresultatet har även jämförts med Sveriges Radios löpande valrapportering.