Återtagande av brottsvinster: ny nationell strategi i fyra steg

Regeringen har beslutat om Sveriges första nationella strategi för återtagande av brottsvinster. Strategin ska samla arbetet mot kriminella tillgångar kring fyra steg – identifiera, säkra, förverka och förvalta – och tydliggöra hur myndigheter och andra aktörer ska arbeta tillsammans. Beslutet presenterades den 10 september 2026.

Strategin är inte i sig en ny lag. Den beskriver i stället inriktningen för hur befintliga och kommande rättsliga verktyg ska användas mer samordnat för att spåra, säkra och i rätt fall förverka brottsvinster och så kallade oförklarade tillgångar.

Återtagande av brottsvinster i fyra steg

I strategin delar regeringen upp arbetet i fyra delmål:

1. Identifiera – hitta och spåra tillgångar som kan kopplas till brott eller som kan vara oförklarade.
2. Säkra – hindra att egendom flyttas, göms eller försvinner innan en rättslig prövning är klar.
3. Förverka – använda tillämpliga regler för att egendom ska kunna tas ifrån den som inte har rätt att behålla den.
4. Förvalta – hantera tillgångarna effektivt före och efter dom eller beslut och se till att återtagna värden kan tillfalla brottsoffer eller samhället enligt gällande regler.

Regeringens strategidokument beskriver återtagande som ett samlingsbegrepp för flera olika rättsliga och administrativa förfaranden. Det kan handla om traditionellt förverkande efter brott, men också om regler om utvidgat och självständigt förverkande. Det senare innebär inte att en tillgång automatiskt kan tas bara för att den är dyr eller svår att förklara; varje ingripande måste ha stöd i lag och prövas enligt de regler som gäller i det enskilda fallet.

Nytt nationellt center ska samla myndigheterna

Strategin kopplas till den myndighetssamverkan som regeringen beslutade om tidigare under 2026. Polismyndigheten har fått i uppdrag att tillsammans med Ekobrottsmyndigheten, Kronofogden, Skatteverket, Tullverket och Åklagarmyndigheten bygga upp ett nationellt center för att spåra och återta kriminella tillgångar.

Enligt regeringens tidigare beslut ska centret vara i drift senast den 1 januari 2027. Uppdraget ska vara fullt genomfört senast den 30 november 2028.

Tanken är att minska glappen mellan olika delar av processen. En tillgång kan först behöva identifieras av en utredare, därefter säkras snabbt, prövas rättsligt och slutligen hanteras eller verkställas av en annan myndighet. Strategin pekar därför på behovet av tydligare ansvar och samarbete genom hela kedjan.

Det ligger också nära en annan pågående diskussion om informationsutbyte mellan myndigheter. Marketplace har tidigare skrivit om utredningen som ska pröva om sekretessen mellan myndigheter kan minska eller slopas i vissa delar. Det är en separat process, men informationsdelning är en central praktisk fråga när myndigheter försöker följa pengar och tillgångar mellan personer, företag och jurisdiktioner.

Över 800 miljoner i myndighetsgemensamt resultat 2025

Det finns redan betydande ekonomiska resultat från myndigheternas gemensamma arbete mot organiserad brottslighet. Kronofogden uppgav i mars 2026 att den myndighetsgemensamma satsningen under 2025 gav över 800 miljoner kronor i besparade, återkrävda och återtagna brottsvinster.

Kronofogden drev enligt samma redovisning in omkring 80 miljoner kronor inom ramen för samarbetet. Därutöver redovisades bland annat 86 miljoner kronor i förverkat brottsutbyte i tingsrätt. Beloppen beskriver olika typer av utfall och ska därför inte läsas som en enda gemensam pott som staten fritt kan disponera.

Ett konkret exempel på hur arbetet kan se ut kom från Polisen i maj. Vid en myndighetsgemensam insats på Arlanda togs värdeföremål om cirka 1,7 miljoner kronor i beslag från en person vars deklarerade inkomster enligt Polisen inte förklarade innehavet. Polisen inledde då en utredning om självständigt förverkande. Det slutliga utfallet avgörs av den rättsliga processen – ett beslag är inte samma sak som ett slutligt förverkande.

Banker och andra privata aktörer får en viktig roll

Strategin lyfter också den privata sektorn. Banker, finansiella institut och andra verksamhetsutövare kan upptäcka transaktioner eller beteenden som avviker och rapportera misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism till Finanspolisen.

Enligt strategin tog Finanspolisen emot nära 77 000 rapporter om misstänkta transaktioner eller aktiviteter under 2025. Informationen används bland annat i strategisk analys och kan i vissa fall bidra till brottsutredningar.

Regeringen pekar samtidigt på behovet av återkoppling och bättre informationsflöden, så att banker och andra verksamheter kan förbättra sina kontroller utan att myndigheternas utredningar äventyras.

Strategin ska följas upp och uppdateras

Arbetet stannar inte vid dokumentet som presenterats nu. Regeringen skriver att genomförandet ska följas löpande och att strategin, i linje med EU:s regler om återvinning av tillgångar och förverkande, ska uppdateras senast inom fem år.

Det viktiga att skilja på är alltså strategi och lagstiftning. Strategin anger mål, ansvar och arbetsformer. Vilka tillgångar som faktiskt kan beslagtas, säkras eller förverkas avgörs av svensk lag, domstolsprövning och de konkreta omständigheterna i varje ärende.

Källor

• Regeringen: Strategi för återtagande av brottsvinster
• Regeringen: En nationell strategi för återtagande av brottsvinster
• Regeringen: Nationellt center för återtagande av brottsvinster
• Kronofogden: Resultat av arbetet mot kriminell ekonomi
• Polisen: Miljonvärden i beslag efter insats på Arlanda