Regeringsbildningen 2026: Magdalena Andersson får sonderingsuppdrag
Magdalena Andersson har fått talmannens första sonderingsuppdrag efter riksdagsvalet 2026. Här är mandatläget, vad uppdraget innebär och vad som händer när den nya riksdagen samlas den 28 september.

Regeringsbildningen 2026 har gått in i nästa fas. Magdalena Andersson (S) har fått talman Andreas Norléns första sonderingsuppdrag efter riksdagsvalet 2026. Uppdraget är att undersöka om det går att bilda en regering som tolereras av riksdagen. Samtidigt är det slutliga valresultatet nu fastställt: S, V, C och MP har tillsammans 176 mandat, medan M, SD, KD och L har 173.
Det innebär inte automatiskt att en regering är klar. I Sverige avgörs regeringsbildningen genom så kallad negativ parlamentarism: en statsministerkandidat behöver inte få 175 ja-röster, men får inte ha 175 eller fler ledamöter som röstar nej.
Regeringsbildningen 2026: Andersson fick sonderingsuppdraget den 18 september
Riksdagens talman Andreas Norlén gav den 18 september Magdalena Andersson i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som tolereras av riksdagen. Beskedet kom efter samtal med företrädare för riksdagspartierna och överläggningar med de vice talmännen.
Ett sonderingsuppdrag är inte samma sak som att talmannen formellt föreslår en statsminister. Det är ett förberedande steg där den utpekade partiledaren undersöker vilka regeringsalternativ och parlamentariska stöd som faktiskt kan fungera.
Riksdagen anger att Andersson ska rapportera uppdraget till den nya riksdagens talman. Därefter är det den nya talmannen som informerar om hur regeringsbildningen går vidare.
Slutligt mandatläge efter valet 2026
Valmyndigheten fastställde den 19 september det slutliga resultatet i riksdagsvalet. Totalt röstade 6 834 413 personer, vilket motsvarar ett valdeltagande på 84,9 procent.
| Parti | Mandat |
|---|---|
| Socialdemokraterna | 99 |
| Moderaterna | 70 |
| Sverigedemokraterna | 62 |
| Vänsterpartiet | 30 |
| Centerpartiet | 25 |
| Kristdemokraterna | 22 |
| Miljöpartiet | 22 |
| Liberalerna | 19 |
S, V, C och MP har tillsammans 176 mandat. M, SD, KD och L har tillsammans 173 mandat. Det är en tydlig parlamentarisk utgångspunkt, men mandatmatematiken ensam avgör inte vem som kan bilda regering.
En statsministerkandidat måste framför allt undvika att samla minst 175 nej-röster. För hela det fastställda valresultatet, valdeltagandet och mandatfördelningen finns Marketplaces guide om valresultatet 2026.
Vad händer den 28 september?
Den nyvalda riksdagen samlas till upprop måndagen den 28 september. Då väljs också talman och vice talmän för mandatperioden 2026–2030. Den nya talmannen tar därefter över ansvaret för den fortsatta regeringsbildningen.
Riksdagens högtidliga öppnande sker den 29 september. Regeringsbildningen kan dock fortsätta även om det inte finns en färdig regering då. En avgående regering sitter kvar som övergångsregering tills en ny regering har tillträtt.
Så fungerar en statsministeromröstning
När talmannen bedömer att det finns ett statsministeralternativ som kan tolereras av riksdagen läggs ett formellt förslag fram. Riksdagen röstar sedan om kandidaten.
Kandidaten behöver inte samla en egen majoritet av ja-röster. Förslaget faller endast om minst 175 av riksdagens 349 ledamöter röstar nej. Om färre än 175 röstar nej är kandidaten godkänd.
Det gör att partier kan släppa fram en regering genom att avstå, även om de inte aktivt röstar för statsministerkandidaten. Om talmannens förslag förkastas måste ett nytt eller samma förslag läggas fram efter nya samtal.
Talmannen har fyra försök. Om riksdagen förkastar fyra statsministerförslag ska ett extra val hållas inom tre månader, så länge ett ordinarie val inte ändå ska hållas inom den perioden.
Varför 176 mandat inte automatiskt betyder färdig regering
Det fastställda valresultatet visar att de fyra partierna S, V, C och MP tillsammans har fler än hälften av riksdagens mandat. Men riksdagens regeringsbildning bygger inte på att ett på förhand definierat block automatiskt får regeringsmakten.
Det avgörande är vilka partier som är beredda att ingå i en regering, vilka som kan tänka sig att stödja en regering och vilka som aktivt tänker rösta nej till en viss statsministerkandidat. Därför är sonderingsuppdraget ett verkligt förhandlings- och kartläggningsarbete, inte en formalitet.
För regeringsbildningen 2026 är det alltså viktigt att skilja på det som är fastslaget och det som ännu är öppet. Mandatfördelningen är fastställd och Anderssons sonderingsuppdrag är formellt beslutat, men någon ny statsminister är ännu inte vald.
Kristersson har avgått – regeringen sitter kvar övergångsvis
Ulf Kristersson begärde den 17 september att bli entledigad som statsminister. Talmannen godkände begäran och inledde därefter processen med att ta fram ett förslag till ny statsminister.
Den avgående regeringen fortsätter att sköta löpande regeringsärenden som övergångsregering tills en ny regering tillträder. En övergångsregering har samma formella befogenheter som en vanlig regering men brukar enligt konstitutionell praxis undvika större politiska initiativ som kan vänta tills en ny regering är på plats.
Nästa steg i regeringsbildningen
Det närmaste formella datumet är den 28 september, när den nya riksdagen samlas och väljer talman. Anderssons sonderingsuppdrag ska rapporteras till den nya talmannen, som därefter avgör hur processen ska fortsätta.
Det kan leda till ett statsministerförslag relativt snabbt, men det finns ingen garanti för att den första kandidaten går igenom. Regeringsbildningen är därför fortsatt öppen tills riksdagen har godkänt en statsminister.
Följ Marketplaces samlade bevakning under Inrikes.
Källor
- Sveriges riksdag: Talmannen ger sonderingsuppdrag till Magdalena Andersson
- Sveriges riksdag: Den nya riksdagen efter valet
- Sveriges riksdag: Så bildas regeringen
- Valmyndigheten: Valresultat fastställt i 2026 års riksdagsval
- Reuters, 18 september 2026: Swedish parliament speaker asks opposition leader to form government

Kommentarer
Diskutera artikeln i tråden nedan.