EU-granskning: 70 av 100 sporthjälmar hade brister

En gemensam EU-granskning av 100 sporthjälmar visar att 70 hade minst en teknisk eller formell brist. De vanligaste problemen gällde märkning och dokumentation, men 21 hjälmar klarade inte laboratorietesterna. Myndigheterna klassade dessutom 18 av bristerna som allvarlig risk. Sverige deltog i kontrollen genom Konsumentverket.

EU-granskning av sporthjälmar: 70 procent hade minst en brist

Granskningen omfattade 70 hjälmar för cykling, skateboard och rullskridskor samt 30 hjälmar för skidåkning och snowboard. Hjälmarna valdes ut av marknadskontrollmyndigheter i flera EU- och EFTA-länder, däribland Sverige.

Det är viktigt att skilja mellan olika typer av brister. Att 70 av 100 hjälmar inte var fullt regelmässiga betyder inte att 70 procent av alla sporthjälmar på marknaden är farliga. Resultatet gäller de 100 modeller som ingick i kontrollen, och en stor del av avvikelserna handlade om formella krav på märkning och dokumentation.

EU:s sammanställning visar att 79 procent av de testade hjälmarna klarade de tekniska prestandatesterna. Samtidigt uppfyllde 65 procent inte alla formella krav enligt EU:s regler för personlig skyddsutrustning. Sammantaget hade 70 procent minst en teknisk eller formell avvikelse och 30 procent var fullt förenliga med kraven.

21 hjälmar klarade inte laboratorietesterna

Laboratorietesterna omfattade bland annat stötdämpning, hakbandets funktion och hållbarhet samt, för skidhjälmar, motstånd mot genomträngning.

Två skidhjälmar klarade inte testerna för stötdämpning. Bland de 70 hjälmarna för cykling, skateboard och rullskridskor underkändes 19 i de tekniska testerna. Fjorton av dem hade brister i en testkategori och fem i flera kategorier.

Det innebär totalt 21 hjälmar som inte klarade laboratorietesterna. Konsumentverket sammanfattar detta som att ungefär var femte hjälm föll på de tekniska testerna.

18 brister bedömdes som allvarlig risk

Marknadskontrollmyndigheterna bedömde 18 av de konstaterade bristerna som allvarliga risker och rapporterade dem till Safety Gate, EU:s varningssystem för farliga konsumentprodukter.

Åtgärder har redan vidtagits i flera fall. Enligt EU:s sammanställning har fem produkter dragits tillbaka från marknaden, försäljningsförbud har införts för åtta och 14 produkter har återkallats från konsumenter. För andra produkter pågår fortsatt kontakt med företag och andra ansvariga aktörer.

Konsumentverket uppger att myndigheten har granskat alpinhjälmar inom den gemensamma insatsen. Myndigheten ska också kunna agera mot farliga cykelhjälmar som visar sig finnas på den svenska marknaden. Marketplace.se samlar fler myndighets- och konsumentnyheter i Konsument.

De flesta hjälmarna köptes online

Av de 100 testade hjälmarna köptes 84 procent på nätet och resten i fysiska butiker. Det genomsnittliga priset var 56 euro enligt EU:s redovisning.

Det går däremot inte att använda granskningen som ett mått på hur stor andel av alla hjälmar som säljs i Sverige eller EU som har brister. Det handlar om ett marknadskontrollurval, inte en representativ konsumentundersökning av hela marknaden.

Kontrollen genomfördes inom Joint Actions on Compliance of Products, JACOP 2025, en samordnad europeisk marknadskontroll som finansieras och koordineras av EU-kommissionen.

Så kontrollerar du en hjälm före köp

Konsumentverket rekommenderar att konsumenter kontrollerar att hjälmen är CE-märkt och att den sitter stadigt och täcker panna, bakhuvud och hjässa. Den ska vara enkel att ta på och av och hakbandet ska kunna fästas på ett säkert sätt.

EU:s information lyfter även att hjälmen ska ha tydliga instruktioner på relevant nationellt språk och att EU-försäkran om överensstämmelse ska finnas med eller kunna nås via en länk.

En hjälm bör bytas efter ett hårt slag även om den ser oskadad ut, eftersom skyddsegenskaperna kan ha påverkats. Konsumentverket avråder också från att köpa begagnade hjälmar, eftersom det kan vara svårt att veta om de tidigare utsatts för en kraftig stöt.

Vad händer nu?

De nationella marknadskontrollmyndigheterna följer upp resultaten på sina respektive marknader. Information om produkter och åtgärder delas mellan länderna så att modeller med allvarliga brister kan stoppas eller återkallas där det behövs. I ett annat konsumentsäkerhetsärende har Marketplace.se även rapporterat om sanktionsavgiften mot Jump Yard.

För svenska konsumenter är den viktigaste slutsatsen därför inte att undvika en viss hjälmtyp, utan att kontrollera märkning, passform och dokumentation och att uppmärksamma eventuella återkallelser från myndigheter eller återförsäljare.

Källor

• Konsumentverket: Många hjälmar visar brister i gemensam EU-granskning
• EU-kommissionens pressmeddelande om JACOP-granskningen, distribuerat via MediaConnect/AFP