Nytt hälsodataregister föreslås – primärvården ska följas nationellt

Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen om ett nytt regelverk för hälsodataregister. Förslaget ska göra det möjligt att samla in mer heltäckande uppgifter från bland annat primärvården och om läkemedel som ges direkt i vården. Målet är bättre nationell uppföljning av vård, väntetider och läkemedelsanvändning, samtidigt som den personliga integriteten ska skyddas.

Det här föreslås för hälsodataregister

Propositionen, som lämnades till riksdagen den 8 september 2026, föreslår att den nuvarande lagen om hälsodataregister från 1998 ersätts av en ny lag. Regeringen beskriver den som en ramlag som ska kompletteras med mer detaljerade föreskrifter för respektive hälsodataregister.

Det centrala i förslaget är att statliga centrala myndigheter ska kunna behandla uppgifter från fler delar av hälso- och sjukvården än i dag. Regeringen pekar särskilt ut primärvården, som för många patienter är den första kontakten med vården, samt läkemedel som administreras direkt inom vården.

Enligt propositionen ska ett mer heltäckande underlag kunna användas för nationell uppföljning, statistik och forskning. Regeringen framhåller också att bättre data kan göra det lättare att identifiera skillnader och brister i vården och rikta insatser där behoven är störst.

Primärvården är en viktig del av förändringen

Socialstyrelsen har redan arbetat med förberedelser inför en möjlig utökad insamling. Myndigheten beskriver att arbetet bland annat omfattar nya uppgifter från öppenvården och uppgifter om rekvisitionsläkemedel, alltså läkemedel som ges direkt i vården i stället för att hämtas ut på recept av patienten.

Bakgrunden är att dagens nationella register inte ger samma täckning för alla delar av vården. Regeringen beskriver delar av hälso- och sjukvården som blinda fläckar i den nationella uppföljningen. Med ett bredare underlag ska det enligt förslaget bli möjligt att följa exempelvis väntetider och vårdköer mer detaljerat och på ett mer enhetligt sätt.

Det är relevant i en situation där vårdköer och regionala skillnader redan följs noggrant. Marketplace har tidigare rapporterat om hur 16 regioner varnar för undanträngning efter en riktad vårdkösatsning, samtidigt som flertalet regioner uppgav kortare väntetider inom de områden som omfattades.

Integritet ska regleras i den nya lagen

Hälsodata är känsliga personuppgifter. Regeringen betonar därför att reformen inte bara ska göra behandling av uppgifter mer ändamålsenlig, utan också skydda människor mot att deras personliga integritet kränks.

Den föreslagna lagen är en ram för hur hälsodataregister får användas. Mer detaljerade regler ska anges för de enskilda registren. Det betyder inte att propositionen i sig gör patientjournaler fritt tillgängliga eller förändrar vem som helst rätt att ta del av en enskild patients uppgifter.

Hur den slutliga regleringen kommer att se ut beror dessutom på riksdagens behandling. Propositionen är ett lagförslag från regeringen och är ännu inte ett fattat riksdagsbeslut.

Vad händer nu?

Riksdagen registrerade proposition 2025/26:310, ”Nytt regelverk för hälsodataregister”, den 8 september. Ärendet har tilldelats socialutskottet, som ska bereda frågan innan riksdagen kan fatta beslut.

Regeringen föreslår att den nya lagen och tillhörande lagändringar ska träda i kraft den 1 juli 2027.

Parallellt fortsätter Socialstyrelsens förberedelser. Myndigheten har bland annat arbetat med förslag till föreskrifter om vilka uppgifter vårdgivare ska lämna och hur rapporteringen ska gå till. De förberedelserna innebär inte att riksdagens kommande beslut är givet, men ska göra det möjligt att hantera en eventuell utökad insamling om regelverket beslutas.

Vad kan förändringen betyda för vården?

För patienter innebär propositionen ingen ny åtgärd som behöver göras i dag. Förslaget handlar framför allt om hur nationella myndigheter ska kunna samla in och använda hälsodata för uppföljning, statistik och forskning.

Om riksdagen antar förslaget kan ett mer komplett nationellt underlag ge bättre möjligheter att jämföra vårdens resultat, följa läkemedelsanvändning och upptäcka regionala skillnader. Det kan också ge bättre data när nya vårdinsatser utvärderas. Ett aktuellt exempel på betydelsen av nationell uppföljning är Folkhälsomyndighetens preliminära analys som visade 82 procent färre sjukhusvårdade spädbarn med RS-virus efter antikroppsprogrammet.

Samtidigt blir utformningen av integritetsskydd, uppgiftsskyldighet och tekniska regler central när riksdagen och myndigheterna går vidare med förslaget.

Källor

• Regeringen: Ny lag om hälsodataregister ska ge bättre förutsättningar för uppföljning och utveckling av vården
• Sveriges riksdag: Nytt regelverk för hälsodataregister, proposition 2025/26:310
• Socialstyrelsen: Förberedelse inför framtidens register för hälso- och sjukvården