16 regioner varnar för undanträngning efter riktad vårdkösatsning

Regeringens riktade vårdkösatsning för höftproteser, framfallsoperationer och gråstarrskirurgi har gett fler operationer och kortare väntetider, men den har också väckt kritik om undanträngning. En genomgång av regionernas återrapportering visar att 16 av 21 regioner uppger att satsningen har lett till eller riskerar att leda till att annan vård får stå tillbaka. Samtidigt säger 20 av 21 regioner i Socialstyrelsens slutredovisning att statsbidraget har bidragit till kortare väntetider.

Så fungerade vårdkösatsningen på drygt en miljard kronor

Under 2025 fick Socialstyrelsen två regeringsuppdrag att fördela statsbidrag för att korta vårdköerna till höftledsproteser, framfall och grå starr samt stärka regionernas vårdgarantifunktioner. Totalt fanns 1,0045 miljarder kronor att fördela. Av detta användes eller betalades cirka 726,9 miljoner kronor, enligt Socialstyrelsens slutredovisning.

Den första delen bestod bland annat av 397 miljoner kronor i prestationsbaserade medel. Samtliga regioner nådde maxtaket redan under första kvartalet 2025. Socialstyrelsen konstaterar därför att den första fördelningsmodellen inte gav regionerna tillräckliga incitament att öka produktionen.

I den andra modellen fanns 507,5 miljoner kronor, men cirka 243,3 miljoner kronor – 48 procent av maxbeloppet – betalades ut. Där fick regionerna ersättning för ökningar jämfört med genomsnittet under motsvarande period 2022–2024.

Fler operationer genomfördes

Socialstyrelsens patientregister visar att antalet genomförda operationer ökade under perioden juni–oktober 2025 jämfört med genomsnittet för samma månader 2022–2024. Ökningen var 13 procent för gråstarr, 12 procent för framfallsoperationer och 17 procent för höftledsproteser.

20 av 21 regioner uppger också att vårdkösatsningen bidrog till kortare väntetider. En viktig förklaring var att fler patienter kunde hänvisas till andra vårdgivare, både inom och utanför den egna regionen.

Den som vill förstå vilka tidsgränser som gäller i den offentliga vården kan läsa Marketplace guidning om vårdgarantin 2026.

16 regioner varnar för att annan vård kan påverkas

SVT Nyheter har gått igenom regionernas återrapportering till Socialstyrelsen och uppger att 16 av 21 regioner beskriver att den riktade satsningen har lett till eller riskerar att leda till att annan vård får stå tillbaka. Det handlar bland annat om patienter med större medicinska behov.

Region Värmland beskriver enligt SVT en viss undanträngningseffekt inom ögonsjukvården. Även Blekinge använder begreppet undanträngningseffekt, medan Region Jämtland Härjedalen skriver att modellen kan skapa problem för ambitionen om jämlik vård.

Det är viktigt att skilja mellan två saker: Socialstyrelsens officiella uppföljning visar att satsningen ökade antalet operationer och enligt regionerna kortade väntetiderna. Kritiken gäller i stället hur riktade ekonomiska incitament kan påverka prioriteringen mellan olika patienter och vårdbehov.

Regeringen: behovsprincipen ska gälla

Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) säger till SVT att regionerna inte ska frångå behovsprincipen och att de aktuella områdena valdes eftersom det bedömdes finnas ledig kapacitet. Regeringens linje är att satsningen ska förbättra tillgängligheten utan att patienter med större medicinska behov prioriteras ned.

Regeringen har tidigare uppgett att den under mandatperioden satsat närmare 25 miljarder kronor på att korta vårdköerna. I mars 2026 sade regeringen att antalet patienter som väntat längre än 90 dagar på ett första specialistbesök eller en operation hade minskat med 28 procent mellan oktober 2022 och januari 2026, med vissa regioner exkluderade på grund av journalsystemsbyten.

Diskussionen gäller hur statsbidrag ska utformas

Kritiken mot riktade statsbidrag är inte ny. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har tidigare argumenterat för att smalt riktade satsningar kan ge begränsad effekt och skapa svårigheter i regionernas prioriteringsarbete.

Samtidigt visar Socialstyrelsens data att den andra prestationsmodellen sammanföll med fler operationer inom alla tre områdena. Myndigheten pekar dock också på begränsningar: statsbidraget lystes ut sent, mätperioden var kort och det fanns viss osäkerhet i rapporteringen från privata vårdgivare.

För patienter är frågan därför mer komplicerad än om satsningen var en framgång eller ett misslyckande. Den kan både ha kortat vissa köer och samtidigt skapat prioriteringsproblem i delar av vården. Hur regionerna ska balansera nationella mål mot den medicinska behovsprincipen lär därför fortsätta vara en central vårdpolitisk fråga.

Marketplace har även en guide om privat sjukvårdsförsäkring och hur den skiljer sig från den offentliga vårdgarantin.

Källor

• Socialstyrelsen: Slutredovisning av statsbidragen för att korta vårdköerna
• Regeringen: 497 miljoner kronor för att korta vårdköerna
• Regeringen: Vårdköerna fortsätter att minska
• SVT Nyheter: Kritik mot regeringens riktade kösatsning
• SKR: Riktade satsningar på operationer har marginell effekt