209 gripna utomlands på svenska efterlysningar hittills 2026

209 personer har gripits utomlands på svenska efterlysningar hittills under 2026, enligt nya uppgifter från Polismyndigheten den 7 september. Siffran gäller perioden 1 januari–6 september 2026 och är ett konkret mått på hur svensk polis använder internationella samarbeten för att nå personer som befinner sig utanför Sverige.

Polisen lyfter uppgiften i samband med FN:s internationella dag för polissamarbete. Myndigheten beskriver samtidigt hur delar av den organiserade brottslighet som påverkar Sverige planeras eller styrs från andra länder, bland annat brott kopplade till våld, rekrytering av barn och unga samt ekonomisk brottslighet.

Det är viktigt att skilja på gripande och dom. Att en person grips på en svensk efterlysning betyder inte i sig att personen är dömd för det brott som efterlysningen gäller. Beroende på ärendet kan det röra sig om misstänkta, häktade i sin utevaro eller personer som ska verkställa en dom.

209 gripna utomlands mellan januari och 6 september

Polismyndighetens färska totalsiffra är 209 gripna utomlands med stöd av svenska efterlysningar under årets första drygt åtta månader.

I juli rapporterade myndigheten att 165 personer hade gripits utomlands till och med den 9 juli. Vid motsvarande tidpunkt 2025 var siffran 139. Det innebär att ytterligare 44 personer har tillkommit i statistiken mellan den 10 juli och den 6 september 2026.

Siffrorna ger en bild av omfattningen men säger inte ensamma vilka brott som personerna varit efterlysta för eller hur många ärenden som lett till utlämning, överlämnande, åtal eller dom i Sverige.

Fler gripanden utomlands de senaste åren

Polisens helårsstatistik visar en tydlig ökning under de senaste åren:

2026 års siffra är ännu inte ett helårsresultat och ska därför inte jämföras rakt av med 280 för hela 2025. Däremot visar juliuppgifterna att årets nivå då låg över motsvarande period föregående år.

Varför svenska efterlysningar får större internationell betydelse

Polisen beskriver organiserad brottslighet som allt mer gränsöverskridande. Personer som misstänks styra eller bidra till brott i Sverige kan befinna sig i exempelvis andra europeiska länder eller längre bort, samtidigt som kommunikation, finansiering och uppdrag rör sig över nationsgränser.

I regeringens uppföljning av den nationella strategin mot organiserad brottslighet beskrivs därför internationellt informationsutbyte och samarbeten genom bland annat Europol, Eurojust och Interpol som centrala verktyg. Även direkta relationer mellan svensk polis och myndigheter i andra länder används för att lokalisera och gripa efterlysta personer.

Polisen har under 2026 rapporterat flera konkreta exempel. I juli greps två män i Spanien misstänkta eller dömda för grov våldsbrottslighet. Den 9 juli hade totalt 31 personer gripits i Spanien på svenska efterlysningar under året. I juni rapporterade svensk polis också om en nätverkskriminell man som gripits i Turkiet efter en internationell efterlysning.

Spanien är ett återkommande land i polisens arbete

Samarbetet med Spanien återkommer ofta i polisens rapportering. Svensk polis har tidigare beskrivit landet både som en plats där svenska kriminella aktörer vistas och som ett land där samarbetet med lokala myndigheter har intensifierats.

I ett fall som offentliggjordes den 7 juli greps en 25-årig man i Malaga efter att ha varit internationellt efterlyst. Han misstänktes bland annat för koppling till hantering av handgranater och synnerligen grova narkotikabrott. Polisen uppgav då att samarbetet med spanska myndigheter och Eurojust varit avgörande.

Det enskilda fallet ska inte blandas ihop med totalsiffran 209, men illustrerar hur en svensk efterlysning kan följas av lokal spaning, gripande och därefter en rättslig process om överlämnande till Sverige.

Vad händer efter ett gripande utomlands?

Nästa steg beror på vilket land personen grips i, vilken rättslig grund som används och vad den svenska efterlysningen gäller.

Inom EU kan en europeisk arresteringsorder användas för att begära att en person överlämnas till Sverige. I andra fall kan utlämning, deportation eller andra rättsliga förfaranden bli aktuella. Den berörda staten fattar beslut enligt sina lagar och internationella avtal.

Det innebär att ett gripande utomlands inte automatiskt betyder att personen omedelbart förs till Sverige. Domstolsprövning och andra myndighetsbeslut kan behövas först.

Polisen: internationellt samarbete är avgörande

Anders Wiberg, chef för internationella enheten vid Nationella operativa avdelningen, framhåller att informationsdelning, samordnade utredningar och kontakter med betrodda partner är centrala för arbetet.

Polisens budskap den 7 september är bredare än själva gripandesiffran: brottslighet som påverkar Sverige kan organiseras över flera länder, vilket gör att nationell brottsbekämpning i praktiken också behöver fungera internationellt.

Marketplace följer utvecklingen och uppdaterar när Polismyndigheten redovisar nya totalsiffror eller större förändringar i det internationella arbetet.

Läs fler svenska samhällsnyheter på Marketplace Inrikes och den samlade bevakningen på Marketplace Nyheter.

Källor

• Polismyndigheten: Internationella dagen för polissamarbete, 7 september 2026
• Polismyndigheten: Två personer gripna i Spanien, 10 juli 2026
• Polismyndigheten: Internationella relationer avgörande inom brottsbekämpningen, 17 december 2025
• Sveriges riksdag: Uppföljning av nationella strategin mot organiserad brottslighet