Pisa 2025: svenska 15-åringar på rekordlåga nivåer i läsning och matematik

Svenska 15-åringar får de lägsta svenska Pisa-resultaten hittills i både läsförståelse och matematik. I Pisa 2025 får Sverige 466 poäng i läsning och 464 poäng i matematik. Det är nedgångar med 21 respektive 18 poäng jämfört med 2022. I naturvetenskap ligger resultatet kvar på ungefär samma nivå som i förra mätningen.

Skolverket beskriver utvecklingen som allvarlig, men betonar samtidigt att nedgången inte är unik för Sverige. Även övriga nordiska länder ligger på historiskt låga nivåer i läsning och matematik, och resultaten har försämrats i en majoritet av OECD-länderna. OECD:s analys pekar inte ut en enda förklaring till nedgången.

Pisa 2025: Sveriges resultat i siffror

Nedgången i läsning och matematik innebär att Sverige passerar de tidigare bottennivåerna i Pisa-serien. Resultaten ska samtidigt läsas som resultat från en internationell urvalsundersökning, inte som betyg för varje elev eller skola.

En tredjedel når inte grundläggande nivå

En av de tydligaste förändringarna gäller andelen elever som inte når den nivå som OECD definierar som grundläggande. I läsförståelse gäller det 31 procent av de svenska 15-åringarna. I matematik är andelen 34 procent.

I Pisa 2022 var motsvarande andelar 24 procent i läsning och 27 procent i matematik. Det betyder att gruppen med svaga resultat har vuxit tydligt på bara en mätcykel.

Skolverket framhåller att läsning och matematik är centrala färdigheter både för fortsatt utbildning och för att kunna delta i samhälls- och arbetsliv. Resultaten ger därför en bredare signal än enbart hur Sverige placerar sig i en internationell rangordning.

Socioekonomiska skillnader är fortsatt stora

Pisa 2025 visar fortsatt stora skillnader mellan elever med mer och mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund. Bland elever med mindre gynnsamma förutsättningar når 45 procent inte grundläggande nivå i läsförståelse, 49 procent i matematik och 38 procent i naturvetenskap.

Samtidigt är nedgången inte begränsad till de grupper som redan tidigare hade svagast resultat. Skolverket uppger att även elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund presterar sämre än tidigare i läsning och matematik. Det gör utvecklingen bredare än en ren fråga om skillnader mellan elevgrupper.

Sverige ligger runt OECD-snittet i läsning och matematik

Trots de historiskt låga svenska resultaten ligger Sverige på samma nivå som OECD-genomsnittet i både läsförståelse och matematik. Det beror på att nedgången är internationell.

I läsförståelse presterar Finland högre än Sverige, Danmark ligger på ungefär samma nivå och Norge och Island lägre. I matematik ligger Danmark och Finland på samma nivå som Sverige medan Norge och Island ligger lägre, enligt Skolverkets jämförelse.

Naturvetenskap skiljer sig från de två andra huvudområdena. Sveriges resultat ligger på 485 poäng och förändringen från 2022 är inte statistiskt säkerställd. Även där ligger Sverige på samma nivå som OECD-genomsnittet.

OECD pekar inte ut en enda orsak

Det är viktigt att skilja resultatet från förklaringar till resultatet. Skolverket hänvisar till OECD:s bedömning att ingen enskild faktor kan förklara den breda nedgången. Varje land behöver därför analysera utvecklingen på elev-, skol- och samhällsnivå.

Pisa kan visa hur kunskapsresultat och olika bakgrundsfaktorer samvarierar, men studien kan inte ensam slå fast att en enskild skolreform, digitalisering, pandemi, mobilanvändning eller annan faktor orsakat förändringen.

OECD:s internationella PISA 2025 omfattar 760 000 elever i 91 länder och regioner. Studien mäter hur 15-åringar kan använda kunskaper och färdigheter i läsning, matematik och naturvetenskap i situationer som knyter an till verkliga problem.

Så genomfördes undersökningen i Sverige

I den svenska delen deltog 6 688 elever från 192 grundskolor och 14 gymnasieskolor. Svarsfrekvensen var 88,4 procent. Skolverket redovisar också en exkluderingsgrad på 7,4 procent, jämfört med 4,9 procent i OECD i genomsnitt.

Urval, bortfall och exkludering är viktiga när internationella kunskapsmätningar tolkas. Pisa-resultaten är utformade för jämförelser mellan länder och över tid på systemnivå, inte för att rangordna enskilda svenska skolor.

Vad händer efter Pisa 2025?

Skolverket uppger att myndigheten fortsätter analysera den svenska resultatnedgången. Fler delrapporter och faktablad från Pisa 2025 ska publiceras under 2026 och 2027. Bland annat väntas ytterligare resultat från den naturvetenskapliga delen och senare analyser av engelska samt lärande i digital miljö.

Resultaten kommer sannolikt också att bli en central del av den svenska skolpolitiska debatten. För att hålla isär fakta och politik bör de uppmätta resultaten skiljas från de åtgärder som regering, riksdag och partier föreslår med anledning av dem.

För den som följer aktuella förändringar i skolan finns även Marketplaces guide om mobilfri skola 2026. På Marketplace finns också samlad bevakning under Utbildning.

Källor

• Skolverket: Pisa 2025 – fortsatt nedgång för 15-åringar i Sverige och andra länder, publicerad 8 september 2026.
• Skolverket: Pisa – matematik, naturvetenskap och läsförståelse, hämtad 8 september 2026.
• OECD: PISA 2025 Results, Volume I, publicerad 8 september 2026.