Civilplikt för bevakning utreds – skyddsrum ska kunna göras klara snabbare

Regeringen går vidare med två nya beredskapsåtgärder: Polismyndigheten ska ta fram förslag på hur civilplikt för bevakningsverksamhet kan fungera, och länsstyrelserna ska stärka möjligheten att snabbt göra skyddsrum användbara vid höjd beredskap. Beskeden presenterades den 7 september 2026 och är en del av den fortsatta utbyggnaden av det civila försvaret.

Civilplikt för bevakning ska utredas

Polismyndigheten får i uppdrag att analysera hur ett system med civilplikt inom bevakningsverksamhet kan utformas. Det handlar alltså inte om att ett färdigt system nu införs, utan om att myndigheten ska föreslå vilka befattningar som lämpar sig, vem som bör ha bemanningsansvar, vilken utbildning som behövs och vilka praktiska åtgärder som krävs.

Bakgrunden är att behovet av att skydda kritisk infrastruktur och samhällsviktig verksamhet bedöms öka vid höjd beredskap och i krig. Bevakningspersonal kan då behöva förstärka skyddet av exempelvis energianläggningar, transporter, kommunikationer och andra funktioner som samhället är beroende av.

Civilplikten är den civila motsvarigheten till värnplikt. Totalförsvarsplikten omfattar svenska medborgare och personer som är bosatta i Sverige från 16 till 70 års ålder. Den består av allmän tjänsteplikt, värnplikt och civilplikt.

Regeringen beslutade i december 2025 att bredda möjligheten att använda civilplikt. Utbildning av civilpliktiga finns redan inom kommunal räddningstjänst och drift och underhåll i elförsörjningen. Det nya uppdraget till Polismyndigheten ska nu konkretisera hur bevakningsområdet kan organiseras.

Länsstyrelserna ska stärka skyddsrumsberedskapen

Samtidigt får länsstyrelserna ett nytt uppdrag för skyddsrummen. De ska stödja kommuner och regioner som äger byggnader med skyddsrum och stärka deras förmåga att skyndsamt ställa i ordning dem om de behöver användas.

Länsstyrelserna ska också bedöma hur god den nuvarande förmågan är i respektive län, vilken personal som finns tillgänglig och vilken kompetens som kan användas. Där det är möjligt ska även så kallade skyddade utrymmen omfattas av planeringen.

Regeringens inriktning är att skyddsrum i riskområden ska prioriteras. Enligt Regeringskansliet finns sådana riskområden i 128 av Sveriges 290 kommuner. Med riskområde avses här ett område som bedöms kunna bli mål för ett väpnat angrepp.

Stockholms län får dessutom en särskild roll. Länsstyrelsen ska analysera och utvärdera en övning tillsammans med Stockholms stad om hur skyddsrum kan ställas i ordning. Erfarenheterna ska sedan delas med andra kommuner, länsstyrelser och Myndigheten för civilt försvar.

Marketplace har tidigare rapporterat om det första testet av SE-Alert, det nya systemet för geografiskt riktade VMA i mobiltelefoner. Tillsammans visar åtgärderna hur varning, skydd och bemanning byggs ut parallellt inom det civila försvaret.

Cirka 64 000 skyddsrum i Sverige

Sverige har enligt regeringen omkring 64 000 skyddsrum med plats för cirka sju miljoner personer. Ett skyddsrum är byggt för att ge skydd mot bland annat tryckvåg och splitter, brand, joniserande strålning och bråte från raserade byggnader. Skyddade utrymmen ger ett lägre skydd men kan komplettera det ordinarie skyddsrumssystemet.

Riksdagen beslutade den 29 april 2026 om en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen. Lagen började gälla den 1 juni och skapade bland annat ett tydligare regelverk för skyddsrum och ett nytt system för skyddade utrymmen.

Det nya länsstyrelseuppdraget ska därför ses som ett genomförandesteg i en större reform av befolkningsskyddet snarare än som en helt ny skyddsrumslag.

Del av en bredare upprustning av totalförsvaret

Beredskapsbeskeden kommer samma dag som regeringen meddelade att Sverige går vidare med köp av det amerikanska raketartillerisystemet HIMARS och ett fördjupat artillerisamarbete med Finland. Marketplace har en separat genomgång av Sveriges HIMARS-köp.

Åtgärderna gäller olika delar av totalförsvaret. HIMARS är en militär förmåga, medan civilplikt för bevakning, fungerande skyddsrum och varningssystem hör till det civila försvaret. Gemensamt är målet att samhället ska kunna fungera och skydda befolkningen även under höjd beredskap och ytterst krig.

Snabbfakta

• Polismyndigheten ska föreslå hur civilplikt för bevakningsverksamhet kan utformas.
• Länsstyrelserna ska stärka förmågan att snabbt ställa i ordning skyddsrum.
• Skyddsrum i riskområden ska prioriteras.
• Riskområden finns enligt regeringen i 128 av 290 kommuner.
• Sverige har cirka 64 000 skyddsrum med plats för omkring sju miljoner människor.
• Uppdragen presenterades den 7 september 2026.

Det är ännu inte beslutat exakt vilka personer som i framtiden kan komma att skrivas in med civilplikt för bevakning eller hur utbildningen ska utformas. Den delen ska Polismyndigheten nu utreda.