James Webb 2026 – nya fynd stärker teorin om ”black hole stars”

James Webb 2026 – nya fynd stärker teorin om ”black hole stars”

James Webb Space Telescope fortsätter att förändra astronomernas bild av det tidiga universum. Under 2026 har flera forskarlag presenterat nya observationer av de mystiska ”little red dots” som Webb började hitta kort efter att teleskopets vetenskapliga arbete startade.

En av de mest uppmärksammade förklaringarna är att åtminstone en del av dessa objekt kan vara så kallade ”black hole stars” – inte vanliga stjärnor, utan snabbt växande svarta hål som är inneslutna i mycket täta höljen av het gas.

En ny studie publicerad i Nature den 12 augusti 2026 beskriver ytterligare ett av dessa extrema objekt från universums tidiga historia. Samtidigt har NASA under året presenterat sina starkaste observationella bevis hittills för den så kallade BH*-modellen genom objektet GLIMPSE-17775.

Här går vi igenom vad forskarna faktiskt har hittat, varför uttrycket ”black hole star” används och hur James Webb kan se sådant som äldre teleskop har haft svårt att upptäcka.

Vad är en ”black hole star”?

Namnet kan låta som om astronomerna har hittat en vanlig stjärna med ett svart hål inuti. Det är inte riktigt så modellen ska förstås.

I den aktuella teorin handlar det om ett supermassivt svart hål som växer snabbt och omges av ett mycket tätt hölje av gas. Energi från material som faller mot det svarta hålet bearbetas av gasen runt omkring och kan därför ge ett spektrum och ett utseende som på vissa sätt påminner om en extremt ljusstark stjärna.

NASA använder beteckningen BH*, ”black hole star”, för den här typen av modell.

Det är fortfarande ett aktivt forskningsområde. Formuleringen bör därför inte tolkas som att astronomin nu har etablerat en helt ny typ av vanlig stjärna. Fynden stärker i stället hypotesen att flera av Webbs gåtfulla röda objekt kan drivas av svarta hål som ligger dolda i kompakta gashöljen.

James Webb hittade de mystiska ”little red dots”

När James Webb började samla vetenskapliga data 2022 dök en oväntad population av små, kompakta och mycket röda objekt upp i bilder av det tidiga universum.

De fick snabbt smeknamnet little red dots, eller små röda prickar.

Objekten är intressanta eftersom flera av dem verkar ha funnits när universum bara var en liten del av sin nuvarande ålder. Samtidigt passar deras egenskaper inte alltid bra in i enkla modeller för vare sig vanliga galaxer eller kvasarer.

Det har lett till flera konkurrerande förklaringar. En möjlighet är att ljuset kommer från mycket täta stjärnpopulationer. En annan är att det drivs av aktiva svarta hål. BH*-modellen försöker förklara flera av de ovanliga spektrala dragen genom ett svart hål omgivet av ett tjockt gaslager.

GLIMPSE-17775 gav NASA de starkaste bevisen hittills

I juni 2026 presenterade NASA en detaljerad analys av det röda objektet GLIMPSE-17775.

Webb fick fram det djupaste spektrumet hittills av en little red dot. Forskarna kunde urskilja mer än 40 spektrallinjer. Flera av dem passar enligt forskarlaget bättre med ett svart hål inneslutet i ett tätt, delvis joniserat gashölje än med enklare alternativ.

Objektet har en kosmologisk rödförskjutning på ungefär 3,5. NASA beskriver det som att vi ser objektet när universum var cirka 1,8 miljarder år gammalt.

Observationen blev extra kraftfull tack vare gravitationslinsning. Ett galaxkluster framför objektet fungerade som naturens eget förstoringsglas och förstärkte ljuset från den avlägsna källan.

Webb observerade objektet i omkring 30 timmar, men förstärkningen gjorde enligt NASA att datamängden i praktiken gav en känslighet motsvarande betydligt längre teleskoptid.

Ny Nature-studie i augusti 2026

Intresset ökade ytterligare i augusti när ett internationellt forskarlag publicerade en ny studie i Nature om ett gasinbäddat och kraftigt rödfärgat svart hål från den kosmiska gryningen.

Forskarna argumenterar för att objektets egenskaper kan förklaras av ett svart hål som omges av en mycket stor mängd gas. Liknande observationer kan hjälpa astronomer att förstå varför flera av Webbs little red dots ser så annorlunda ut jämfört med mer närliggande aktiva galaxkärnor.

Det centrala vetenskapliga problemet är större än själva namnet ”black hole star”: hur kunde supermassiva svarta hål bli så stora så tidigt i universums historia?

James Webb har hittat flera mycket tidiga svarta hål vars storlek är svår att förklara om de först måste börja som rester efter vanliga stjärnor och därefter växa under lång tid.

Varför är fyndet viktigt?

Astronomer försöker förstå vad som kom först: de första stora galaxerna eller deras centrala supermassiva svarta hål.

Den klassiska bilden är att stjärnor bildas i unga galaxer, att några massiva stjärnor kollapsar till svarta hål och att dessa sedan växer genom att sluka gas och smälta samman med andra svarta hål.

Problemet är tiden.

Webb har observerat mycket massiva svarta hål i det tidiga universum. Om dessa började som små svarta hål från kollapsade stjärnor måste tillväxten ha gått extremt snabbt.

Därför studeras alternativ där betydligt större ”frön” till svarta hål kan ha bildats direkt ur stora gasmoln. Observationerna av little red dots och black hole star-modeller kan ge nya ledtrådar till hur en sådan snabb tillväxt gick till.

Så fungerar James Webb-teleskopet

James Webb är ett rymdteleskop utvecklat av NASA tillsammans med ESA och den kanadensiska rymdorganisationen CSA.

Teleskopet sköts upp den 25 december 2021 och började leverera sina första stora vetenskapliga bilder under sommaren 2022.

Till skillnad från Hubble kretsar Webb inte nära jorden. Det befinner sig i en bana kring området Lagrangepunkt 2, L2, ungefär 1,5 miljoner kilometer från jorden.

Den placeringen hjälper teleskopet att hålla solen, jorden och månen på samma sida. Webbs stora solsköld kan då skydda de känsliga instrumenten från värme och ljus.

Det är avgörande eftersom Webb framför allt är byggt för att observera infrarött ljus.

Varför tittar Webb i infrarött ljus?

Ju längre bort i universum astronomerna tittar, desto längre tillbaka i tiden ser de.

Universum expanderar. Under ljusets långa resa från mycket avlägsna galaxer sträcks därför våglängderna ut. Ljus som ursprungligen var synligt eller ultraviolett kan ha förskjutits in i den infraröda delen av spektrumet när det når oss.

Webbs känslighet för infrarött ljus gör det därför särskilt väl lämpat för att studera:

• de första galaxerna,
• tidiga svarta hål,
• stjärnbildning bakom täta stoftmoln,
• atmosfärer runt exoplaneter,
• svala objekt i vårt eget solsystem.

Infrarött ljus kan dessutom tränga igenom stoft som blockerar stora delar av det synliga ljuset.

Webbs jättespegel består av 18 delar

James Webbs primärspegel är cirka 6,5 meter i diameter och består av 18 sexkantiga segment.

Hubbles primärspegel är ungefär 2,4 meter.

Den större spegelytan gör att Webb kan samla in betydligt mer ljus från mycket svaga objekt. NASA anger att Webbs spegel har mer än fem gånger Hubbles ljusinsamlande yta.

Segmenten är gjorda av beryllium och belagda med ett mycket tunt lager guld eftersom guld reflekterar infrarött ljus effektivt.

Spegeln var för stor för att få plats utfälld i raketen och behövde därför vikas ihop under uppskjutningen och vecklas ut i rymden.

James Webb och Hubble gör olika saker

Webb brukar ibland beskrivas som Hubbles ersättare, men det är mer korrekt att se teleskopen som komplement.

Hubble är optimerat för ultraviolett och synligt ljus samt en del nära infrarött.

James Webb täcker framför allt rött till mellaninfrarött ljus, ungefär 0,6 till 28,8 mikrometer.

Det betyder att samma objekt kan se helt olika ut beroende på vilket teleskop som används.

Hubble kan exempelvis visa var heta unga stjärnor lyser i synligt och ultraviolett ljus, medan Webb kan avslöja stjärnbildning och strukturer som ligger gömda bakom stoft.

Under 2026 har NASA flera gånger kombinerat observationer från Webb och Hubble för att få en bredare bild av samma galaxer.

Kan James Webb se svarta hål direkt?

Ett svart hål sänder per definition inte ut ljus från området innanför händelsehorisonten. Webb fotograferar därför inte det svarta hålet på samma sätt som man fotograferar en stjärna.

Det teleskopet kan upptäcka är ljuset från materialet runt det svarta hålet.

Gas som faller in mot ett svart hål kan bli extremt varm och avge stora mängder strålning. Genom spektroskopi kan astronomerna analysera ljuset och se vilka ämnen som finns där, hur snabbt gasen rör sig och hur tätt materialet är.

Det är just denna typ av detaljerade spektrum som gör Webb så viktigt för forskningen om little red dots.

Vad är spektroskopi?

En vanlig bild visar hur ett objekt ser ut i vissa våglängder. Ett spektrum delar i stället upp ljuset efter våglängd.

Olika grundämnen lämnar karakteristiska mönster i spektrumet. Astronomer kan därför använda spektrallinjer ungefär som kosmiska fingeravtryck.

Med Webbs instrument kan forskarna bland annat undersöka:

• kemisk sammansättning,
• temperatur,
• gasdensitet,
• hastigheter,
• rödförskjutning,
• hur ljuset påverkas på vägen ut från objektet.

För GLIMPSE-17775 var det just kombinationen av många spektrallinjer som gjorde observationen särskilt värdefull.

Hur långt tillbaka kan James Webb se?

Webb är konstruerat för att studera objekt från universums allra tidigaste epoker.

När teleskopet observerar en galax miljarder ljusår bort ser vi galaxen som den såg ut när ljuset lämnade den. Webb fungerar därför i praktiken som en tidsmaskin – inte genom att resa bakåt i tiden, utan genom att fånga mycket gammalt ljus som precis når oss.

Några av Webbs mest uppmärksammade fynd handlar om galaxer och svarta hål från universums första miljard år.

Det är också därför resultaten kan utmana äldre modeller. Webb hittar objekt som är ljusare, större eller mer utvecklade än vad astronomer ibland förväntade sig vid så tidiga tidpunkter.

Är ”black hole stars” bevisade?

Inte i betydelsen att alla little red dots nu definitivt har fått samma förklaring.

NASA beskriver GLIMPSE-17775 som sina starkaste bevis hittills för black hole star-scenariot. Det är en viktig formulering.

Vetenskapen försöker fortfarande avgöra vilka typer av objekt som döljer sig bakom populationen av little red dots. Olika röda objekt kan dessutom ha olika fysikaliska förklaringar.

De nya observationerna gör dock att BH*-modellen har blivit betydligt mer intressant än när Webb först började hitta dessa källor.

Vad händer med James Webb framöver?

Webb fortsätter att observera universum och nya data släpps löpande.

Ett viktigt nästa steg är att hitta fler objekt med tillräckligt detaljerade spektrum för att se om samma signaler återkommer. Om många little red dots visar liknande egenskaper blir det lättare att avgöra hur vanlig black hole star-fasen kan ha varit.

Webb kommer samtidigt att arbeta tillsammans med andra observatorier. Hubble fortsätter att ge viktig information i kortare våglängder och NASA:s Nancy Grace Roman Space Telescope kommer att kunna kartlägga mycket stora delar av himlen betydligt snabbare än Webb.

Fler rymdteleskop på Marketplace

James Webb är inte det enda rymdobservatoriet som är aktuellt 2026. Läs också vår artikel om NASA:s rymdteleskop Swift och varför räddningsförsöket har avslutats.

Marketplace har även följt NASA:s bemannade månprogram i artikeln om Artemis II och den första bemannade månresan på över 50 år.

Fler artiklar om ny teknik och vetenskap hittar du under Teknik.

Vanliga frågor om James Webb

Vad har James Webb hittat 2026?

Bland årets uppmärksammade resultat finns nya observationer av så kallade little red dots och starkare bevis för modeller där snabbt växande svarta hål omges av täta gashöljen – ibland kallade black hole stars.

Vad är en black hole star?

Det är namnet på en modell där ett snabbt växande svart hål ligger inneslutet i ett mycket tätt, hett gashölje. Det är inte en vanlig stjärna med ett svart hål i mitten.

Är black hole stars definitivt bevisade?

Nej. Observationerna har stärkt modellen, men forskningen pågår och alla little red dots behöver inte ha samma förklaring.

Hur stor är James Webbs spegel?

Primärspegeln är cirka 6,5 meter i diameter och består av 18 sexkantiga segment.

Var befinner sig James Webb?

Webb rör sig i en bana kring Lagrangepunkt 2, ungefär 1,5 miljoner kilometer från jorden.

Är James Webb bättre än Hubble?

De är byggda för olika våglängder. Webb är mycket känsligt i infrarött medan Hubble är särskilt starkt i ultraviolett och synligt ljus. Observationerna kompletterar därför varandra.

Kan James Webb fotografera ett svart hål?

Inte själva området innanför händelsehorisonten. Däremot kan Webb observera ljus från gas och materia runt ett svart hål och analysera det med spektroskopi.

Källor

Uppgifterna bygger på NASA:s material om James Webb Space Telescope och observationerna av GLIMPSE-17775, den vetenskapliga Nature-studien A gas-enshrouded and gas-reddened black hole at cosmic dawn publicerad 12 augusti 2026 samt aktuell forskningsinformation från Durham University.

Artikeln är uppdaterad den 20 augusti 2026. Nya observationer kan förändra tolkningen av little red dots när forskningen går vidare.