Hastighetskontroll 2026 – fartkameror, polisens radar och fortkörningsböter

Hastighetskontroll 2026 – fartkameror, polisens radar och fortkörningsböter

Hastighetskontroller i Sverige sker på flera olika sätt: med fasta trafiksäkerhetskameror, polisens laser och radar samt sedan 2026 även med nya radarsystem i polisbilar. För den som kör bil är det därför bra att känna till både hur hastigheten mäts, hur stora böterna kan bli och när körkortet riskerar att återkallas.

Här går vi igenom vad som gäller för hastighetskontroll och fortkörning 2026.

Så kontrollerar polisen hastigheten 2026

Polisen kan kontrollera hastigheten både vid planerade trafikkontroller och inom den löpande trafikövervakningen. Kontrollen kan ske med handhållen laser, radarutrustning eller genom Sveriges nät av automatiska trafiksäkerhetskameror.

Under 2026 har ytterligare en metod blivit aktuell. Polisen började använda radarsystem monterade i polisbilar som automatiskt kan mäta hastigheten på fordon framför bilen och i mötande körfält. Enligt Polismyndigheten gör systemet 18 mätningar per sekund och registrerar bland annat hastighet, avstånd och färdriktning.

Det innebär inte att varje bil som passerar ett polisfordon automatiskt får böter. Polisen uppger att en polis fortfarande väljer vilka överträdelser som ska rapporteras och att förare normalt stoppas på vägen.

Hur fungerar en fartkamera?

De fasta kamerorna längs svenska vägar kallas trafiksäkerhetskameror eller ATK-kameror. ATK står för automatisk trafiksäkerhetskontroll.

När en aktiv kamera registrerar en hastighetsöverträdelse fotograferas fordonet och uppgifter om bland annat tid, plats och uppmätt hastighet sparas. Materialet skickas sedan till polisens ATK-sektion i Kiruna där ärendet utreds.

En viktig detalj är att det i Sverige är föraren, inte automatiskt bilägaren, som utreds för fortkörningen. Polisen jämför förarbilden med bland annat pass- eller körkortsfoto. Om föraren inte kan identifieras kan fordonets ägare få en fråga om vem som körde bilen vid tillfället.

Är alla fartkameror aktiva hela tiden?

Nej. Polisen kan aktivera och avaktivera trafiksäkerhetskamerorna på distans. Enligt Polismyndigheten påverkas aktiveringen bland annat av trafikintensitet och olycksbelastning på vägsträckan.

Det är därför ingen bra strategi att försöka avgöra om en viss kamera är aktiv. Den säkra utgångspunkten är att hålla den skyltade hastigheten.

Fortkörningsböter 2026 – så mycket kostar det

Riksåklagarens ordningsbotskatalog anger botbeloppen för hastighetsöverträdelser. Böterna skiljer sig beroende på om hastighetsgränsen är 50 km/h eller lägre eller högre än 50 km/h.

| Över hastighetsgränsen | 50 km/h eller lägre | Över 50 km/h |
|---|---:|---:|
| 1–10 km/h | 2 000 kr | 1 500 kr |
| 11–15 km/h | 2 400 kr | 2 000 kr |
| 16–20 km/h | 2 800 kr | 2 400 kr |
| 21–25 km/h | 3 200 kr | 2 800 kr |
| 26–30 km/h | 3 600 kr | 3 200 kr |
| 31–35 km/h | 4 000 kr | 3 600 kr |
| 36 km/h eller mer | 4 000 kr | 4 000 kr |

Tabellen gäller den normala ordningsboten för överskridande av högsta tillåtna hastighet. För fordon eller fordonskombinationer som har en särskild lägre hastighetsbegränsning utgår bedömningen från den begränsning som gäller för fordonet.

Exempel: 68 km/h på en 50-väg

Det är 18 km/h över hastighetsgränsen. Enligt tabellen motsvarar det normalt 2 800 kronor i ordningsbot.

Exempel: 90 km/h på en 70-väg

Det är 20 km/h för fort på en väg där gränsen är högre än 50 km/h. Den normala ordningsboten är då 2 400 kronor.

Hur mycket för fort får man köra innan körkortet ryker?

Det finns ingen generell regel som säger att körkortet alltid återkallas vid exakt samma hastighet i varje situation. Transportstyrelsen gör en prövning, men myndigheten beskriver tydliga normalfall.

De vanligaste återkallelsefallen vid fortkörning gäller enligt Transportstyrelsen när en förare kört 31–40 km/h för fort. Då är spärrtiden normalt två månader.

På väg med hastighetsbegränsning 30 km/h eller lägre är gränsen strängare. Där är spärrtiden normalt två månader om föraren har kört 21–30 km/h för fort.

Vid grövre överträdelser kan spärrtiden bli längre.

Kan polisen ta körkortet direkt?

Polisen kan omhänderta körkortet i samband med en allvarlig trafiköverträdelse. Det slutliga beslutet om återkallelse och spärrtid fattas därefter av Transportstyrelsen.

Ett färskt exempel från juli 2026 är en trafikkontroll i Umeå där en förare körde 75 km/h på en 40-sträcka. Polisen omhändertog körkortet på plats.

Vad händer om man har prövotid?

För nya körkort gäller prövotid. Skillnaden är framför allt vad som händer om körkortet återkallas under prövotiden. Då kan den som vill få tillbaka behörigheten behöva göra om kunskapsprov och körprov.

Det betyder däremot inte att varje mindre fortkörning automatiskt leder till indraget körkort bara för att föraren har prövotid. Själva trafiköverträdelsen bedöms utifrån omständigheterna och hastigheten.

Nytt 2026: radar mäter hastighet från polisbilar

En av de intressantaste förändringarna i den svenska hastighetsövervakningen under 2026 är polisens nya fordonsmonterade radar.

Systemet kan enligt Polismyndigheten mäta fordon både framför polisfordonet och i mötande körfält. Radarn mäter kontinuerligt och identifierar hastighet, färdriktning och avstånd. Mätningen kan sedan användas som bevis vid en rapporterad hastighetsöverträdelse.

Polisen beskriver systemet som ett sätt att göra hastighetsövervakningen effektivare även när polisfordonet är i rörelse.

Laser, radar och fartkamera – vad är skillnaden?

Laser: En polis riktar ett mätinstrument mot ett specifikt fordon. Metoden används ofta vid bemannade hastighetskontroller.

Radar: Hastigheten mäts med radiovågor. Den nya fordonsmonterade utrustningen kan göra många mätningar per sekund medan polisfordonet befinner sig i trafiken.

Fartkamera/ATK: En automatisk kamera registrerar hastighetsöverträdelser på en bestämd vägsträcka. Ärendena utreds i efterhand av polisens ATK-sektion.

För föraren blir resultatet i grunden detsamma: en tillräckligt dokumenterad hastighetsöverträdelse kan leda till ordningsbot och vid allvarligare fall körkortsingripande.

Får man böter om fartkameran blinkar?

Inte nödvändigtvis. En blixt eller fotografering innebär att ett material har registrerats, men ärendet ska fortfarande behandlas och föraren identifieras.

Om förarbilden kan kopplas till en person skickar polisen information med bild och mätdata. Om föraren inte kan identifieras direkt kan fordonsägaren kontaktas.

Är det bilägaren som får böterna från fartkameran?

Inte automatiskt. Sverige har inte ett generellt system där registrerad ägare alltid ansvarar för en hastighetsöverträdelse som bilen registrerats för. Polisen försöker identifiera den faktiska föraren.

Det här är en av de vanligaste missuppfattningarna om svenska fartkameror.

Kan en fortkörningsbot hamna i belastningsregistret?

Ja. Polisen anger att penningböter, där fortkörningsböter nämns som exempel, normalt gallras ur belastningsregistret fem år efter domen, beslutet eller godkännandet.

Det är alltså fel att utgå från att en ordningsbot för fortkörning aldrig registreras bara för att den utfärdats direkt på plats.

Hastighetskontroller vid skolor och 30-vägar

Låga hastigheter används ofta där konsekvenserna av en kollision kan bli särskilt allvarliga, exempelvis nära skolor och i tät stadsmiljö. Både botnivåerna och Transportstyrelsens normalgränser för körkortsåterkallelse visar att överträdelser på 30-väg bedöms strängare.

Att köra 51 km/h på en 30-väg innebär exempelvis 21 km/h över gränsen. Det ligger inom det intervall där Transportstyrelsen anger att spärrtiden normalt är två månader.

Så undviker du fortkörningsböter

Det enklaste är också det mest effektiva: utgå från den skyltade hastigheten i stället för att försöka hålla reda på var kontrollerna finns.

Använd gärna bilens hastighetsbegränsare eller adaptiva farthållare där det är lämpligt, var extra uppmärksam när hastighetsgränsen ändras och sänk farten tidigt inför tätorter, vägarbeten och skolområden.

Planerar du en längre körning kan du också läsa vår guide om bilsemester i Europa. För den som jämför bilkostnader finns även Elbil eller bensinbil 2026 – vad är billigast att köra?.

Letar du efter bil eller andra fordon? Se aktuella annonser och objekt på Marketplace Annonser.

Vanliga frågor om hastighetskontroll 2026

Hur stor är minsta fortkörningsboten 2026?

Enligt den aktuella ordningsbotskatalogen är boten 2 000 kronor vid 1–10 km/h för fort när hastighetsgränsen är 50 km/h eller lägre. På väg med högre hastighetsgräns är motsvarande bot 1 500 kronor.

När blir körkortet normalt indraget för fortkörning?

Transportstyrelsen anger att de vanligaste fallen gäller 31–40 km/h över hastighetsgränsen, normalt med två månaders spärrtid. På vägar med 30 km/h eller lägre är motsvarande normalfall 21–30 km/h för fort.

Kan en fartkamera ta bilen bakifrån?

Polisens svenska ATK-system är utformat för att utreda vem som kör fordonet. Den centrala processen bygger därför på föraridentifiering från bildmaterialet, inte enbart på registreringsnumret.

Är alla fartkameror påslagna?

Nej. Polismyndigheten uppger att kamerorna kan aktiveras och avaktiveras på distans och att bland annat olycksbelastning och trafikintensitet påverkar användningen.

Kan polisbilar mäta min hastighet medan de kör?

Ja. Under 2026 började polisen använda ny radarutrustning i polisfordon som kan mäta fordon framför bilen och fordon i mötande körfält.

Källor

Uppgifterna i guiden bygger på aktuell information från Polismyndigheten, Transportstyrelsen och Åklagarmyndigheten, bland annat polisens information om trafiksäkerhetskameror och fordonsmonterad radar, Transportstyrelsens information om återkallat körkort samt Riksåklagarens ordningsbotskatalog.