Jobbonär 2026 – så fungerar pension, skatt och jobb efter 65

Jobbonär 2026 – så fungerar pension, skatt och jobb efter 65

Att fortsätta jobba efter 65 har blivit allt vanligare i Sverige. Begreppet jobbonär används för den som arbetar samtidigt som hen tar ut allmän pension – på heltid, deltid eller mer sporadiskt. För många är det ett sätt att få mer flexibilitet, högre disponibel inkomst och i vissa fall även en högre framtida pension.

Intresset är extra aktuellt under 2026. Pensionsmyndigheten uppger att 263 000 personer mellan 62 och 86 år både arbetade och tog ut allmän pension under 2024. Det motsvarade 11 procent av befolkningen i den åldersgruppen. De vanligaste åldrarna för att vara jobbonär var 66, 67 och 68 år. Samtidigt rapporterade SVT den 21 augusti 2026, med hänvisning till en rapport från SPP, att 36 procent av 65-åringarna fortfarande har lön som huvudsaklig inkomstkälla.

Men kombinationen lön och pension är inte automatiskt bäst för alla. Skatt, tjänstepension, statlig inkomstskatt och när du börjar ta ut pensionen kan påverka utfallet mycket.

Här går vi igenom hur det fungerar att jobba och ta ut pension samtidigt 2026, vilka skatteregler som gäller och vad du bör kontrollera innan du blir jobbonär.

Vad betyder jobbonär?

En jobbonär är en person som arbetar och samtidigt tar ut allmän pension. Det är inget juridiskt begrepp utan ett vardagsord som används av bland andra Pensionsmyndigheten.

Den allmänna pensionen är flexibel. Du kan enligt Pensionsmyndigheten ta ut 25, 50, 75 eller 100 procent av din allmänna pension och samtidigt fortsätta arbeta i den omfattning du vill. Du kan också senare ändra uttagsnivån eller pausa uttaget av allmän pension.

Det betyder att du exempelvis kan gå ned till tre arbetsdagar i veckan och komplettera inkomsten med en del av pensionen, eller fortsätta arbeta heltid och ändå ta ut pension.

Tjänstepensionen kan däremot ha andra regler. Därför behöver du kontrollera villkoren hos det bolag eller den valcentral som hanterar din tjänstepension innan du startar ett uttag.

Varför blir fler jobbonärer?

Det finns flera orsaker. En del fortsätter arbeta för att de trivs med jobbet, andra vill trappa ned gradvis och vissa behöver inkomsten för att få ekonomin att gå ihop.

Pensionsmyndighetens statistik visar att jobbonärer är en stor grupp och att egenföretagare är överrepresenterade. För företagare är det ofta enklare att minska arbetstiden stegvis än för den som har en traditionell heltidsanställning.

En annan förklaring är skattesystemet. För många äldre blir skatt på arbetsinkomst lägre än skatt på motsvarande pensionsinkomst, bland annat på grund av jobbskatteavdraget. Från vissa åldrar förstärks dessutom både grundavdrag och jobbskatteavdrag.

Kan man jobba och ta ut pension samtidigt 2026?

Ja. Det finns inget krav på att du måste sluta arbeta för att börja ta ut allmän pension.

Du kan kombinera lön och pension på många sätt. Ett vanligt upplägg är att minska arbetstiden och ta ut 25 eller 50 procent av pensionen. Ett annat är att fortsätta arbeta heltid men ta ut hela eller delar av pensionen samtidigt.

Det viktiga är att förstå att ett tidigt pensionsuttag normalt innebär att pensionskapitalet ska fördelas över fler år, vilket kan ge lägre pension per månad resten av livet. Att ta ut pension bara för att sätta pengarna på ett sparkonto är därför inte självklart ekonomiskt fördelaktigt.

Pensionsmyndigheten rekommenderar att man jämför olika uttagsscenarier innan beslutet fattas.

Så fungerar skatten för jobbonärer 2026

Skatten är en av de viktigaste frågorna för den som kombinerar pension och arbete.

För 2026 gäller bland annat följande:

| Situation | Huvudregel 2026 |
|---|---|
| Lön | Ger jobbskatteavdrag |
| Pension | Ger inte jobbskatteavdrag |
| Född 1957–1959 | Förhöjt grundavdrag från året du fyller 67 |
| Född 1959 | Lägre skatt på lön och pension gäller från 2026 |
| Född 1960 | Förhöjt grundavdrag gäller först från året du fyller 68, alltså 2028 |
| Statlig inkomstskatt | 20 procent på beskattningsbar förvärvsinkomst över skiktgränsen 643 000 kr |

Skatteverket anger att brytpunkten för statlig inkomstskatt 2026 är 660 400 kronor för den som inte fyllt 66 år vid årets ingång och 760 500 kronor för den som fyllt 66 år vid årets ingång.

Det är särskilt viktigt för jobbonärer eftersom lön och pension läggs ihop när den beskattningsbara inkomsten beräknas. Ett stort pensionsuttag ovanpå lönen kan därför göra att en del av inkomsten träffas av statlig inkomstskatt.

Född 1959? 2026 är ett viktigt skatteår

För personer födda 1959 är 2026 speciellt. Pensionsmyndigheten anger att de lägre skatterna börjar gälla från januari det år personen fyller 67, alltså 2026 för den här årskullen.

Det beror på det förhöjda grundavdraget. Den som fortsätter arbeta får dessutom jobbskatteavdrag på lönen.

Det betyder inte att alla födda 1959 automatiskt bör ta ut pension. För många kan det fortfarande vara mer gynnsamt att vänta med pensionen och leva på lönen, eftersom ett senare pensionsuttag normalt ger ett högre månadsbelopp livet ut.

Född 1960? Reglerna skiljer sig

Den som är född 1960 omfattas inte av exakt samma skattetidpunkt. Pensionsmyndigheten och Skatteverket anger att det förhöjda grundavdraget för den årskullen börjar gälla från januari det år personen fyller 68, alltså 2028.

Det här är ett viktigt exempel på varför man inte bör utgå från generella råd som ”skatten blir lägre vid 67”. Åldersgränserna beror på födelseår och förändras i takt med pensionssystemets riktålder.

Blir pensionen högre om du fortsätter jobba?

Ofta, ja. När du fortsätter arbeta och har pensionsgrundande inkomst tjänar du normalt in nya pensionsrätter till den allmänna pensionen.

Dessutom väntar du eventuellt med att börja ta ut delar av pensionen, vilket gör att kapitalet ska fördelas över färre år.

Pensionsmyndigheten uppskattar att den som arbetar heltid ett extra år efter 67 års ålder i vissa typfall kan få omkring 1 900–2 300 kronor mer i pension per månad före skatt resten av livet, räknat på både allmän pension och tjänstepension. Effekten varierar dock kraftigt beroende på lön, tjänstepensionsavtal och tidigare intjänande.

För den som främst har garantipension är effekten inte alltid lika stor.

Den största vinsten är ofta lönen – inte pensionsökningen

Pensionsmyndigheten betonar att den största ekonomiska vinsten med att fortsätta arbeta ofta är den lön du får under de extra arbetsåren, snarare än själva ökningen av den framtida pensionen.

Det är en viktig skillnad. Om du fortsätter arbeta ett år och får 30 000–40 000 kronor i lön per månad kan den direkta inkomsten vara mycket större än den framtida månatliga pensionsökningen.

Därför bör beslutet inte bara handla om vilken pensionsnivå du får vid 70 eller 75, utan också om hur du vill använda din tid och vilken inkomst du behöver under övergångsåren.

Se upp för för låg preliminärskatt

När du har flera utbetalare ökar risken att för lite skatt dras under året.

Din arbetsgivare drar skatt på lönen och Pensionsmyndigheten eller pensionsbolaget drar skatt på pensionen. Varje utbetalare känner inte alltid till hela din årsinkomst.

Pensionsmyndigheten rekommenderar därför att den som får lön och pension från flera håll kontrollerar skatteavdraget. I vissa fall kan det vara klokt att begära jämkning hos Skatteverket eller be en utbetalare dra extra skatt för att minska risken för kvarskatt.

Kan man pausa pensionen om man börjar jobba mer igen?

Ja, den allmänna pensionen är flexibel. Du kan ändra uttaget mellan 25, 50, 75 och 100 procent och även pausa framtida utbetalningar.

Det gör modellen särskilt användbar för den som arbetar säsongsvis eller går upp och ned i arbetstid.

Tjänstepension är inte alltid lika flexibel. Vissa avtal låser uttaget på ett annat sätt när det väl har startat. Därför bör du kontrollera tjänstepensionen innan du bestämmer hur mycket allmän pension du vill ta ut.

Jobbonär som egenföretagare

Egenföretagare är enligt Pensionsmyndigheten överrepresenterade bland jobbonärer. För företagare finns flera möjligheter att trappa ned arbetet gradvis, men skatte- och avgiftsreglerna skiljer sig från en vanlig anställning.

Skatteverket anger att personer födda 1938–1958 betalar 10,21 procent i egenavgift, motsvarande ålderspensionsavgiften, under 2026. För yngre årskullar gäller särskilda villkor, bland annat beroende på om hel allmän pension tas ut under hela året.

Företagare bör därför kontrollera sin exakta situation innan pensionsuttag och löne-/överskottsnivå planeras.

Så planerar du innan du blir jobbonär

Börja med att ta fram hela pensionsbilden – allmän pension, tjänstepension och eventuellt privat pensionssparande. Jämför sedan flera alternativ: fortsätta arbeta utan att ta ut pension, arbeta deltid och ta ut en del av pensionen, eller ta ut full pension samtidigt som du arbetar.

Räkna på netto efter skatt, inte bara bruttoinkomst. Kontrollera också om kombinationen av lön och pension tar dig över brytpunkten för statlig inkomstskatt.

Om du söker ett nytt deltids- eller extrajobb kan du även se aktuella möjligheter på Marketplace Jobb. För planering av själva pensionsutbetalningen finns vår guide med pensionens utbetalningsdatum 2026.

Är det bättre att jobba längre än att ta ut pension?

Det finns inget svar som gäller alla. Rent ekonomiskt pekar Pensionsmyndighetens beräkningar ofta mot att fortsatt arbete och senare pensionsuttag ger en starkare ekonomi över tid.

Men ekonomi är bara en del av beslutet. Hälsa, arbetsmiljö, familj och hur du vill använda din tid är minst lika viktiga.

För den som ändå vill fortsätta arbeta kan jobbonärslösningen ge en mjukare övergång. Möjligheten att ta ut en del av den allmänna pensionen, ändra uttaget och fortsätta tjäna in pensionsrätter gör systemet relativt flexibelt.

Vanliga frågor om jobbonärer 2026

Vad är en jobbonär?

En jobbonär är en person som arbetar samtidigt som hen tar ut allmän pension. Begreppet används bland annat av Pensionsmyndigheten.

Kan jag arbeta heltid och ta ut full pension?

Ja, den allmänna pensionen kan tas ut samtidigt som du arbetar. Du kan ta ut 25, 50, 75 eller 100 procent oavsett arbetstid.

Får jag lägre skatt när jag jobbar efter 65?

Det beror på födelseår. För personer födda 1957–1959 gäller förhöjt grundavdrag från året de fyller 67. För födda 1960 gäller den lägre skatten från året de fyller 68.

Kan lön och pension göra att jag får statlig skatt?

Ja. Lön och pension räknas tillsammans när din beskattningsbara förvärvsinkomst bestäms. För 2026 är skiktgränsen för statlig inkomstskatt 643 000 kronor.

Kan jag pausa min allmänna pension?

Ja. Pensionsmyndigheten låter dig ändra uttagsnivån eller pausa kommande utbetalningar av allmän pension.

Blir pensionen högre om jag arbetar längre?

Ofta. Du fortsätter normalt att tjäna in pensionsrätter, och ett senare uttag innebär att pensionen fördelas över färre år. Exakt effekt beror på din inkomst och dina pensionsavtal.

Hur många jobbonärer finns i Sverige?

Pensionsmyndigheten uppger att 263 000 personer mellan 62 och 86 år både arbetade och tog ut allmän pension under 2024, motsvarande 11 procent av åldersgruppen.

Källor

Fakta i guiden bygger på Pensionsmyndighetens information om att jobba som pensionär, Pensionsmyndighetens rapport om pension och skatt 2026, Pensionsmyndighetens statistik om jobbonärer, Skatteverkets regler för skatt på pension, Skatteverkets belopp och procent för 2026 samt SVT:s aktuella rapportering den 21 augusti 2026 om att fler fortsätter arbeta efter traditionell pensionsålder.