EU föreslår energimärkning för datacenter – energi och vatten ska redovisas

EU-kommissionen föreslår ett gemensamt märkningssystem för datacenter i EU som ska göra det lättare att jämföra hur effektivt anläggningarna använder energi och vatten. Förslaget omfattar datacenter från 500 kW och är en del av unionens försök att bygga ut beräkningskapaciteten för AI och molntjänster utan att samtidigt tappa kontrollen över el- och vattenförbrukningen.

Förslaget innebär inte någon omedelbar gräns för hur mycket el eller vatten ett datacenter får använda. I stället ska operatörer redovisa effektivitetsmått enligt en gemensam EU-modell. EU-länderna och Europaparlamentet har två månader på sig att invända mot reglerna. Om inga invändningar kommer kan de därefter träda i kraft.

Så ska EU:s märkning för datacenter fungera

Kommissionens modell bygger vidare på den rapportering som redan finns inom energieffektivitetsdirektivet. Enligt förslaget ska datacenter från 500 kW redovisa hur effektivt de använder energi och vatten och få en jämförbar märkning utifrån EU:s gemensamma system.

Märkningen ska också ta hänsyn till hur vattenanvändningen förhåller sig till lokal vattenstress. Det är relevant eftersom kylning kan kräva stora mängder vatten och konsekvenserna ser olika ut beroende på var en anläggning ligger. Operatörerna ska dessutom redovisa om datacentret kan bidra till det lokala energisystemet, exempelvis genom att återanvända spillvärme eller anpassa elanvändningen efter belastningen i nätet.

Det är viktigt att skilja märkningen från ett förbrukningstak. Reuters rapporterar att förslaget inte kräver att datacentren offentliggör sin totala elanvändning och inte heller sätter direkta gränser för energi- eller vattenförbrukningen. Syftet är i det här steget att skapa transparens och jämförbarhet.

AI driver upp behovet av datacenter i Europa

Bakgrunden är den snabba expansionen av AI, molntjänster och annan beräkningsintensiv verksamhet. EU-kommissionen skriver att datacenter globalt står för omkring 1,5 procent av den årliga elanvändningen, motsvarande cirka 415 TWh, och att förbrukningen kan mer än fördubblas till omkring 945 TWh 2030. En stor del av ökningen kopplas till accelererad databehandling för AI.

I EU står datacenter enligt Reuters för omkring 2,5 procent av elförbrukningen. Kapaciteten i Europa väntas samtidigt öka från cirka 12 GW förra året till omkring 28 GW 2030. Kommissionen har ett uttalat mål att tredubbla EU:s datacenterkapacitet under de kommande fem till sju åren för att stärka den digitala infrastrukturen och minska beroendet av utomeuropeiska leverantörer.

Utbyggnaden gör energifrågan allt viktigare. Marketplace har tidigare skrivit om hur Google och Nvidia startat AI Energy Management Alliance för elnätet, där målet är att stora AI-datacenter ska kunna minska eller flytta elanvändning när nätet är hårt belastat. Den nya EU-märkningen går i samma riktning genom att göra anläggningarnas effektivitet mer jämförbar.

Bindande minimikrav kan bli nästa steg

Märkningen är inte slutpunkten. EU-kommissionen arbetar parallellt med ett separat lagförslag om minimikrav för datacenters energiprestanda och miljöpåverkan. En offentlig konsultation öppnade den 21 september och pågår till den 14 december 2026. Kommissionen planerar att lägga fram det färdiga förslaget under andra kvartalet 2027.

Det innebär att dagens märkningssystem kan få en större betydelse längre fram. När samma mätetal används för många anläggningar kan de bli underlag för framtida krav på exempelvis energieffektivitet, vattenanvändning, spillvärme eller flexibilitet mot elnätet. Exakt vilka minimikrav som kan bli aktuella är däremot ännu inte beslutat.

Utvecklingen hänger också ihop med EU:s ambition att bygga en större egen AI-infrastruktur. Marketplace har bland annat rapporterat om Axelera AI:s nya avtal för europeiska AI-fabriker, en del av den bredare satsningen på mer beräkningskapacitet i Europa.

Vad betyder förslaget för svenska datacenter?

Svenska datacenter omfattas av EU-reglerna på samma sätt som motsvarande anläggningar i andra medlemsländer när kriterierna är uppfyllda. För operatörer betyder en gemensam märkning framför allt mer standardiserad rapportering och större möjlighet för kunder, myndigheter och investerare att jämföra anläggningar på samma grund.

Märkningen avgör inte hur mycket el en svensk anläggning får använda, men den kan göra skillnader i effektivitet tydligare och därmed påverka framtida investeringsbeslut och regulatoriska krav. Den exakta effekten beror på hur reglerna slutligen träder i kraft och vilka minimistandarder EU senare beslutar om.

Reglerna kan börja gälla efter två månader

Kommissionens förslag lades fram den 21 september 2026. EU-länderna och Europaparlamentet har enligt Reuters två månader på sig att invända. Om de inte gör det kan märkningsreglerna träda i kraft.

Nästa större steg blir den separata processen om minimistandarder. Fram till dess är den viktigaste förändringen ökad insyn: datacenter ska kunna jämföras på ett gemensamt sätt utifrån energi- och vatteneffektivitet, samtidigt som EU fortsätter att bygga ut kapaciteten för AI och andra digitala tjänster.

Källor

EU-kommissionen – Energy performance of data centres

EU-kommissionens pressmeddelande den 21 september 2026

Reuters – EU to require data centres to disclose energy and water efficiency