BIS varnar för AI-boomens finansrisker – skuldfinansieringen växer

Bank for International Settlements (BIS) varnar för att AI-boomens finansrisker har blivit så stora att de nu kan påverka både konjunkturen och den finansiella stabiliteten. I ett tal den 10 september 2026 pekade BIS-chefen Pablo Hernández de Cos särskilt på den snabbt ökande skuldfinansieringen, privata krediter och täta finansiella kopplingar mellan chipbolag, hyperscalers och AI-företag.

De Cos betonade samtidigt att AI:s produktivitetspotential är betydande. Varningen handlar alltså inte om att tekniken saknar ekonomiskt värde, utan om att investeringstakten och finansieringsstrukturen kan skapa sårbarheter om de framtida intäkterna inte motsvarar marknadens förväntningar.

AI-boomens finansrisker: över en biljon dollar i investeringar

Enligt BIS väntas de fem största globala teknikbolagen tillsammans lägga mer än en biljon dollar på AI-relaterade investeringar under 2025 och 2026. Branschprognoser som BIS hänvisar till pekar dessutom på att de globala AI-investeringarna kan öka från omkring 500 miljarder dollar i dag till 3–4 biljoner dollar år 2030.

Investeringarna går bland annat till datacenter, avancerade halvledare, molninfrastruktur, elförsörjning och annan hårdvara. Det betyder att AI-boomen inte längre bara påverkar tekniksektorn. Den spiller över på energimarknader, industrikedjor, handel och kapitalmarknader.

BIS lyfter också fram att de största bolagens kapitalutgifter i allt högre grad växer snabbare än deras kassaflöden. Därmed ökar beroendet av lån och privat kredit.

Varför skuld och privat kredit oroar BIS

Privat kredit är finansiering utanför den traditionella bankmarknaden, ofta genom specialiserade fonder och andra privata långivare. Den typen av kapital kan vara effektiv för stora investeringar, men den är generellt mindre transparent än offentlig obligationsfinansiering eller banklån som omfattas av omfattande rapportering.

De Cos pekar på att en växande del av AI-investeringarna finansieras genom strukturer som kan vara både svåra att följa och nära sammankopplade. Han nämner även så kallad cirkulär finansiering: exempelvis när chiptillverkare eller stora molnbolag investerar i AI-företag som i sin tur förbinder sig att köpa deras chip eller datorkapacitet.

Sådana upplägg behöver inte vara problematiska i sig, men de kan göra det svårare att bedöma var riskerna faktiskt finns om en större aktör får ekonomiska problem.

Vad händer om AI-intäkterna inte når förväntningarna?

Det centrala riskscenariot är att investerare och företag har byggt kapacitet för framtida efterfrågan som sedan blir lägre än väntat. Då kan bolagen dra ned på investeringarna samtidigt, vilket i sin tur kan slå mot leverantörer, kreditgivare och tillgångspriser.

BIS jämför inte dagens AI-sektor direkt med dotcomkraschen, men de Cos pekar på historiska investeringsvågor som kanalmanin, järnvägsboomen på 1800-talet, elektrifieringen på 1920-talet och dotcomperioden. Gemensamt för dem var att verkligt banbrytande teknik lockade mer kapital än de kommersiella avkastningarna senare kunde motivera.

En snabb omvärdering av AI-bolag skulle enligt BIS också kunna få större makroekonomiska effekter i dag eftersom hushållens exponering mot aktiemarknaden har ökat och amerikanska aktier utgör en stor del av globala börsindex.

Marketplace har tidigare rapporterat om ESMA:s varning för abrupt marknadskorrigering, där höga värderingar och nya finansiella risker stod i centrum.

AI kan samtidigt höja produktiviteten

BIS budskap är inte ensidigt negativt. De Cos hänvisar till studier där generativ AI har gett produktivitetsvinster på mellan 10 och 65 procent i avgränsade arbetsuppgifter, särskilt inom kodning, konsultarbete och professionellt skrivande. I forskningslitteraturen som BIS sammanfattar ligger medianbedömningen för möjlig långsiktig ökning av total faktorproduktivitet runt en halv procentenhet per år.

Det är därför möjligt att stora delar av dagens investeringar visar sig vara ekonomiskt välmotiverade. Men avkastningen beror på hur snabbt tekniken tas i bruk, hur konkurrensen utvecklas och hur mycket av vinsterna som faktiskt kan omsättas i bred produktivitetstillväxt.

Den ökade specialiseringen av AI för reglerade branscher är redan tydlig. OpenAI lanserade nyligen ChatGPT for Financial Services, vilket visar hur leverantörerna försöker omvandla stora AI-investeringar till konkreta företagsprodukter.

Centralbanker får svårare att läsa ekonomin

AI skapar dessutom en ovanlig utmaning för centralbanker eftersom tekniken kan påverka både efterfrågan och utbud samtidigt. Stora investeringar kan driva upp efterfrågan på kapital, energi och avancerad hårdvara, samtidigt som högre produktivitet på sikt kan öka ekonomins produktionskapacitet.

Det gör det svårare att avgöra om en snabb ekonomisk expansion är inflationsdrivande eller om den speglar en varaktig produktivitetsförbättring. BIS menar därför att centralbanker behöver följa finansieringen av AI-boomen lika noggrant som de följer själva teknikutvecklingen.

Ingen prognos om en AI-krasch

BIS slår inte fast att en AI-bubbla kommer att spricka. De Cos beskriver i stället ett riskscenario som motiverar ökad uppmärksamhet. AI kan ge stora produktivitetsvinster och skapa nya marknader, men kombinationen av höga värderingar, snabbt ökande investeringar, skuld och komplex privat finansiering innebär att en besvikelse kan få större följdeffekter än i en mindre kapitalintensiv teknikvåg.

För investerare, banker och centralbanker blir den avgörande frågan därför inte bara hur snabbt AI utvecklas, utan om intäkter och produktivitetsvinster växer tillräckligt snabbt för att bära den historiskt stora investeringsnivån.

Källor

• Bank for International Settlements: tal av Pablo Hernández de Cos, 10 september 2026
• Reuters: AI boom poses new financial stability risks, BIS head says, 10 september 2026
• BIS Annual Economic Report 2026