Telenor formellt misstänkt i Norge efter Myanmar-verksamheten

Norska Kripos och säkerhetspolisen PST har öppnat utredningar mot Telenor kopplade till telekombolagets tidigare verksamhet i Myanmar. Den 15 september 2026 genomförde myndigheterna en gemensam genomsökning av Telenors huvudkontor på Fornebu utanför Oslo. Misstankarna gäller möjlig medverkan till brott mot mänskligheten och ett möjligt brott mot norsk sanktionslagstiftning. Telenor bestrider inte att kunddata lämnades ut under militärstyret, men säger att bolaget befann sig i en situation där anställdas liv och säkerhet kunde vara i fara.

Det är viktigt att skilja misstankarna från fastställd skuld. Utredningarna pågår och enligt både norska myndigheter och Telenor är inga enskilda personer misstänkta eller föremål för utredning i ärendet.

Två norska utredningar pågår

Reuters rapporterar att Kripos och PST genomförde insatsen vid Telenors huvudkontor efter beslut från Oslo tingrett. Myndigheterna samarbetar eftersom deras utredningar gäller samma tidsperiod och delvis överlappande händelser.

Kripos utreder misstanke om medverkan till brott mot mänskligheten. Bakgrunden är enligt polisens uppgifter att Telenor Myanmar under perioden efter militärkuppen den 1 februari 2021 och fram till försäljningen av verksamheten i mars 2022 vid flera tillfällen lämnade ut historiska trafikdata om kunder till militärregimen.

PST utreder samtidigt ett möjligt brott mot sanktionslagstiftningen. Den delen gäller enligt norska medier försäljningen av Telenor Myanmar och om övervakningsutrustning som omfattades av sanktioner ingick i transaktionen utan nödvändigt tillstånd från norska myndigheter.

Ingen av misstankarna innebär i sig att Telenor har dömts för något brott. Utredningarnas uppgift är att klarlägga vad som skedde, vilket ansvar som kan ha funnits och hur norsk lag ska tillämpas på besluten under perioden.

Kunddata till militärregimen står i centrum

Efter militärkuppen i Myanmar 2021 hamnade teleoperatörerna i landet under omfattande press från de nya makthavarna. Kripos uppger, enligt Reuters och norska E24, att Telenor Myanmar återkommande lämnade ut historiska trafikdata samtidigt som militärregimen anklagades för omfattande övergrepp mot delar av civilbefolkningen.

Historiska trafikdata kan bland annat omfatta uppgifter som används för att kartlägga kommunikation och rörelsemönster. Den norska utredningen ska nu bedöma om utlämnandet kan ha inneburit en straffbar medverkan till de övergrepp som myndigheterna utreder.

Telenor har under lång tid beskrivit verksamheten efter kuppen som ett extremt svårt människorätts- och säkerhetsdilemma. Bolaget lämnade Myanmar 2022 efter att ha sålt sitt lokala dotterbolag.

Telenor: anställda riskerade fängelse och tortyr

Telenor säger att bolaget samarbetar fullt ut med utredarna. I ett uttalande som återges av E24 säger informationschefen David Fidjeland att företaget inte upplevde att det hade ett reellt val när militärmyndigheterna krävde att deras order skulle följas.

Bolagets ståndpunkt är att lokala anställda kunde ha riskerat fängelse, tortyr eller dödsstraff om order från militärmyndigheterna inte efterlevdes. Det argumentet är centralt för Telenors försvar av hur bolaget agerade under perioden.

Utredningen kommer därför sannolikt att behöva väga flera frågor mot varandra: vilka konkreta krav militärregimen ställde, vilka beslut som fattades lokalt och i koncernledningen, vilka handlingsalternativ som faktiskt fanns och vilken risk de anställda utsattes för.

Svensk organisation driver separat civilprocess

Dagens norska brottsutredning ska inte blandas ihop med den separata civilprocess som inleddes tidigare under 2026. I april rapporterade Reuters att en svensk ideell organisation lämnade in en grupptalan i Norge för mer än 1 200 personer från Myanmar.

I den processen hävdar kärandena att uppgifter som lämnades ut av Telenor Myanmar användes av militärjuntan för att identifiera och förfölja motståndare. Telenor har tidigare avvisat ansvar och sagt att bolaget anser att kraven sannolikt inte kommer att nå framgång.

Den svenska kopplingen gör den norska processen särskilt relevant även för svenska läsare. Men civilmålet och de norska brottsutredningarna är separata rättsprocesser med olika rättsliga frågor och beviskrav.

Telenors utträde ur Myanmar granskas fortfarande

Telenor etablerade mobilverksamhet i Myanmar 2014 och lämnade marknaden efter kuppen. Försäljningen slutfördes i mars 2022. Bolagets agerande före utträdet har sedan dess granskats av människorättsorganisationer, medier och norska institutioner.

Norges kontaktpunkt för OECD:s riktlinjer för multinationella företag har tidigare behandlat klagomål om Telenors hantering av Myanmar. I ett senare slutligt uttalande noterades även att separata brottsanmälningar hade lämnats in i Norge om bland annat sanktionsfrågor.

Den nya utvecklingen den 15 september innebär att granskningen har gått in i ett tydligare straffrättsligt skede genom de pågående utredningarna och den gemensamma genomsökningen av huvudkontoret.

Vad händer nu?

Kripos och PST ska analysera material som samlas in och utreda händelserna under perioden 2021–2022. Det är ännu inte känt hur lång tid processen kommer att ta eller om utredningarna i slutänden leder till åtal.

För Telenor är frågan både juridisk och företagsmässig. Bolaget är ett av Nordens största telekombolag och norska staten är största ägare. En långvarig process kan därför få betydelse för hur internationella företag bedömer juridiskt ansvar när de verkar i länder där myndighetskrav kolliderar med mänskliga rättigheter och internationella sanktioner.

Det säkra läget den 15 september är att Telenor är föremål för två norska utredningar, att huvudkontoret har genomsökts och att inga enskilda personer är misstänkta. Frågan om straffrättsligt ansvar är däremot inte avgjord.

Källor

• Reuters – Norway police investigate Telenor over suspected crimes against humanity in Myanmar
• E24 – Telenor siktet for mulig medvirkning til forbrytelse mot menneskeheten
• Reuters – Telenor faces lawsuit over claims it exposed Myanmar customers to junta repression

Uppgifterna kontrollerades den 15 september 2026.