EU föreslår nya upphandlingsregler – kvalitet ska väga tyngre än pris

EU:s nya upphandlingsregler kan förändra hur offentliga kontrakt bedöms i hela unionen. EU-kommissionen har den 9 september 2026 lagt fram ett omfattande förslag som ska förenkla dagens regelverk, minska fokuset på lägsta pris och ge kvalitet, säkerhet och leveranskedjornas motståndskraft större vikt. För svenska myndigheter, kommuner och företag kan förändringen bli betydande om förslaget antas.

Förslaget är inte gällande rätt ännu. Det ska behandlas av Europaparlamentet och EU:s medlemsländer innan reglerna kan börja tillämpas. Därför är det viktigt att skilja mellan vad kommissionen nu föreslår och vilka regler som faktiskt gäller i Sverige i dag.

Kvalitet ska väga minst 30 procent

En av de största föreslagna förändringarna är att offentliga kontrakt som huvudregel ska bedömas utifrån bästa förhållandet mellan pris och kvalitet. Enligt Reuters ska kvalitetskriterier stå för minst 30 procent av den totala utvärderingen och minst 50 procent i arbetsintensiva kontrakt.

Det skulle kunna få stor betydelse i exempelvis städning, bevakning, omsorg, konsulttjänster och andra upphandlingar där personalkvalitet, leveransförmåga och arbetsvillkor kan vara minst lika viktiga som det lägsta anbudspriset.

Kommissionens eget arbete inför reformen har pekat i samma riktning. I den offentliga konsultationen efterfrågade många företag, myndigheter och organisationer ett mer flexibelt system med mindre administration och mindre fokus på enbart lägsta kostnad.

Tre EU-direktiv kan ersättas av en förordning

EU:s nuvarande upphandlingssystem bygger i stor utsträckning på tre direktiv från 2014 för offentlig upphandling, försörjningssektorer och koncessioner. Kommissionens reform innebär enligt förslaget att dessa ska samlas i en gemensam förordning.

Syftet är att minska skillnaderna mellan medlemsländerna och göra reglerna enklare för företag som vill lämna anbud i flera EU-länder. En förordning är direkt tillämplig i medlemsländerna, men exakt hur svensk lagstiftning och praxis behöver anpassas beror på den slutliga text som förhandlas fram.

För Sverige är frågan stor. Upphandlingsmyndigheten uppger att 60,4 procent av alla annonserade upphandlingar 2025 var direktivstyrda, men de stod för hela 86,3 procent av det uppskattade kontraktsvärdet. Det uppskattade värdet för de direktivstyrda upphandlingarna var cirka 847,6 miljarder kronor.

EU vill göra det lättare att lämna anbud över gränserna

Kommissionen vill också bygga ett mer sammanhållet digitalt system för offentlig upphandling. Tanken är bland annat att företag ska kunna återanvända verifierade företagsuppgifter och slippa registrera samma information på nytt för varje anbud och i varje medlemsland.

Reuters beskriver planen som ett EU-gemensamt digitalt upphandlingssystem med elektroniska företagsmeriter, bättre interoperabilitet mellan plattformar och gemensamma datautrymmen för upphandlingsinformation.

För svenska små och medelstora företag kan det sänka tröskeln till upphandlingar i andra EU-länder. Samtidigt kan svenska offentliga beställare få fler anbud från företag utanför Sverige när administrationen förenklas.

”Buy European” – men inget generellt krav

Reformen har ofta beskrivits som ett steg mot ”Buy European”, men kommissionens förslag innebär enligt Reuters inte att alla offentliga inköp måste göras från europeiska leverantörer.

I stället föreslås verktyg som i vissa situationer kan ge europeiskt innehåll större betydelse. Offentliga köpare kan exempelvis få möjlighet att begränsa kontrakt där mindre än 50 procent av värdet har europeiskt innehåll eller prioritera EU-företag inom strategiska sektorer.

Reglerna ska samtidigt respektera EU:s internationella handelsavtal. Länder som har avtal och ömsesidigt marknadstillträde till offentlig upphandling ska inte behandlas på samma sätt som länder där sådan reciprocitet saknas.

Kommissionen har redan tidigare slagit fast att reformen ska införa europeiska preferenskriterier i strategiska sektorer i linje med internationella åtaganden. Även andra EU-regler, bland annat Net-Zero Industry Act, har börjat ge hållbarhet och motståndskraft större vikt än enbart pris i vissa upphandlingar.

Säkerhet och leveranskedjor får större betydelse

En annan del av förslaget är att upphandlande myndigheter i större utsträckning ska kunna väga in risker kopplade till kritisk infrastruktur, cybersäkerhet, leveranskedjor, strategiska beroenden och utländskt inflytande.

Det är särskilt relevant för upphandlingar av IT, molntjänster, telekom, energi och annan samhällskritisk teknik. I praktiken kan det innebära att ett billigare anbud inte automatiskt blir det mest attraktiva om leverantören medför större säkerhets- eller leveransrisk.

Marketplace har tidigare rapporterat om hur Google Search i Europa ändras efter EU:s DMA-beslut. Den nya upphandlingsreformen är ett annat exempel på hur EU försöker använda den inre marknaden mer aktivt för konkurrenskraft och ekonomisk säkerhet.

Även EU-domstolens avgörande om politisk användning av IKEA-varumärket visar hur EU-regler och domstolspraxis kan få direkt betydelse för svenska företag.

Nya upphandlingsregler: vad betyder de för svenska företag?

För företag som säljer till offentlig sektor kan reformen förändra hur anbud behöver byggas upp. Det kan bli viktigare att dokumentera kvalitet, leveranssäkerhet, cybersäkerhet, europeiskt ursprung och andra faktorer som tidigare ibland haft mindre vikt än priset.

För mindre företag kan den gemensamma digitala plattformen samtidigt bli en möjlighet. Enklare registrering och mer harmoniserade processer kan göra det lättare att konkurrera om kontrakt utanför Sverige.

För kommuner, regioner och myndigheter kan förändringen ge större utrymme att väga in långsiktig kvalitet och risk, men också kräva nya rutiner och kompetens för att formulera och bedöma kriterier på ett transparent sätt.

Inga nya svenska regler gäller ännu

Det viktigaste just nu är att reformen fortfarande är ett lagförslag på EU-nivå. Svenska upphandlingar fortsätter tills vidare att följa LOU, LUF, LUFS och LUK samt de EU-regler som redan gäller.

Nästa steg är förhandlingar mellan Europaparlamentet och medlemsländerna. Först när den processen är klar går det att säga exakt vilka kriterier som blir bindande, när de börjar tillämpas och hur övergången ska fungera i Sverige.

Källor

• Reuters: EU proposes simpler public tender rules, 'Buy European' criteria to cut foreign dependence
• Europeiska kommissionens Public Buyers Community: Public Procurement Act – the wait is nearly over
• Europeiska kommissionen: Revision of the Public Procurement Directives
• Upphandlingsmyndigheten: LOU tillämpades i nära nio av tio upphandlingar 2025