Bidragstak 2027 – så ändras försörjningsstödet från 1 januari

Riksdagen har beslutat att reformera försörjningsstödet och införa det som ofta kallas bidragstak. De viktigaste delarna börjar gälla 1 januari 2027. Förändringen är aktuell redan under 2026 eftersom den påverkar hur hushåll med försörjningsstöd behöver planera sin ekonomi inför årsskiftet – och eftersom frågan har blivit en central del av valdebatten.

Det viktigaste att känna till är att bidragstaket inte är ett enda fast maxbelopp i kronor som gäller alla hushåll. Det består i stället av flera regeländringar: riksnormen görs om, stödet begränsas för hushåll med fler än tre barn och kommunernas möjlighet att lägga sig över riksnormen stramas åt.

Riksdagen fattade beslut om reformen den 26 maj 2026. Kravet på läkarintyg vid nedsatt arbetsförmåga började gälla redan den 1 juli 2026, medan huvuddelen av bidragstaket träder i kraft den 1 januari 2027.

Vad är bidragstaket 2027?

Begreppet bidragstak kan ge intrycket att staten sätter en enda beloppsgräns för alla bidrag. Så fungerar den beslutade reformen inte.

Bidragstaket gäller framför allt försörjningsstödet, alltså det ekonomiska bistånd som kommunens socialtjänst kan bevilja när ett hushåll inte kan försörja sig på annat sätt. Reformen består enligt riksdagens beslut av tre huvuddelar:

• riksnormen moderniseras och får en ny beräkningsmodell,
• försörjningsstödet begränsas för hushåll med fler än tre hemmavarande barn eller skolungdomar under 21 år,
• utrymmet för socialnämnden att bevilja stöd på en högre nivå än riksnormen begränsas.

Det är alltså mer korrekt att beskriva reformen som nya nationella tak och begränsningar i hur försörjningsstödet räknas än som ett enda generellt bidragstak för alla svenska ersättningar.

När börjar bidragstaket gälla?

De centrala ändringarna börjar gälla 1 januari 2027.

En del av reformen började dock gälla tidigare. Sedan 1 juli 2026 kan den som uppger att sjukdom medför nedsatt arbetsförmåga behöva lämna läkarintyg för att få försörjningsstöd. Den regeln ska därför inte blandas ihop med själva taket som börjar gälla vid årsskiftet.

Marketplace har en separat guide om försörjningsstöd 2026, riksnormen, aktivitetskrav och jobbpremie.

Så ändras riksnormen 2027

Riksnormen är den nationella del av försörjningsstödet som ska täcka återkommande personliga och gemensamma hushållskostnader. Från 2027 ska normen beräknas utifrån ett referensvärde som bygger på prisundersökningar av baskonsumtion.

Socialstyrelsen ska varje år publicera riksnormens belopp och visa hur beloppen fördelas på bland annat:

• livsmedel,
• kläder och skor,
• fritid och lek,
• förbrukningsvaror,
• hälsa och hygien,
• internet och telefoni.

Det innebär att den exakta riksnormen för 2027 måste skiljas från 2026 års belopp. Man bör därför inte räkna med dagens norm och bara dra av en viss procentsats. De nya beloppen publiceras inom ramen för den nya modellen.

Störst förändring för hushåll med fyra barn eller fler

Den mest uppmärksammade delen av bidragstaket gäller större barnfamiljer.

Från 1 januari 2027 ska den del av riksnormen som avser hushållets personliga kostnader minskas för varje hemmavarande barn eller skolungdom utöver tre. Ett hushåll med ett, två eller tre barn omfattas alltså inte av just den här flerbarnsbegränsningen. Den börjar slå från barn nummer fyra.

Barn som bor stadigvarande i hushållet räknas som ett barn. Ett barn som bor växelvis räknas som ett halvt barn vid beräkningen. Om beräkningen slutar på ett halvt barn ska även minskningen göras med ett halvt minskningsbelopp.

Hur mycket minskar stödet?

Det finns inte ett universellt belopp som kan anges för alla familjer redan nu. Minskningen kopplas till riksnormens personliga kostnader för barn och beräknas enligt en formel i socialtjänstförordningen.

För 2027 används ett viktat genomsnitt av barnens personliga kostnader. Det multipliceras med en faktor som skiljer sig mellan hushåll med två sammanboende vuxna och andra hushåll. Från 2028 skärps minskningsfaktorerna ytterligare enligt den beslutade förordningen.

Det gör att en enkel rubrik som ”alla familjer förlorar X kronor” blir missvisande. Det faktiska utfallet beror på hushållets sammansättning och den riksnorm som gäller för året.

Kommunernas möjlighet att betala mer än riksnormen begränsas

Socialnämnderna har länge haft möjlighet att i vissa situationer räkna försörjningsstödet till en högre nivå än riksnormen. Den möjligheten finns kvar, men blir mer begränsad.

Riksdagens beslut innebär att riksnormen tydligare fungerar som ett nationellt tak för normdelen av stödet. Samtidigt finns en ventil för situationer där det finns synnerliga skäl att göra en annan bedömning. I riksdagsbehandlingen har exempel som sjukdom, funktionsnedsättning och våldsutsatthet lyfts fram som situationer där ett högre belopp fortfarande kan vara motiverat.

Den individuella prövningen försvinner alltså inte, men kommunernas frihet att rutinmässigt lägga sig över normen blir mindre.

Nya regler för andrahandsboende

Från 2027 skärps även reglerna för den som söker försörjningsstöd till boendekostnaden för en bostad som hyrs i andra hand.

Huvudregeln blir att andrahandsuthyrningen ska ha det samtycke eller tillstånd som krävs. Om andrahandsboendet inte är godkänt kan det därför påverka möjligheten att få försörjningsstöd för boendekostnaden.

För den som hyr i andra hand och får ekonomiskt bistånd är det klokt att kontrollera att hyresförhållandet är korrekt dokumenterat före årsskiftet.

Ekonomiskt bistånd knyts till laglig vistelse

Reformen innebär också att ekonomiskt bistånd som huvudregel ska ges till personer som vistas lagligt i Sverige. Akuta nödsituationer kan fortfarande behöva hanteras av socialtjänsten, men den långsiktiga rätten till ekonomiskt bistånd knyts tydligare till laglig vistelse.

Detta är en separat del av samma reformpaket och börjar, liksom huvuddelen av bidragstaket, gälla den 1 januari 2027.

Bidragstak och aktivitetskrav är inte samma sak

Två reformer nämns ofta tillsammans: bidragstaket och aktivitetskravet. De är nära kopplade politiskt men är olika regler.

Aktivitetskravet riktar sig till personer som under en längre tid får försörjningsstöd och innebär att kommunerna ska erbjuda och kräva deltagande i aktiviteter som kan föra personen närmare arbete eller studier. Det kan exempelvis handla om arbetsplatsförlagda aktiviteter, språkträning eller jobbsökande.

Bidragstaket handlar i stället om hur själva försörjningsstödet beräknas och begränsas.

Det är därför möjligt att omfattas av aktivitetskravet utan att påverkas av begränsningen för stora barnfamiljer.

Vad säger regeringen – och vad säger kritikerna?

Bidragstaket är en politiskt omstridd reform. Regeringen och Sverigedemokraterna har motiverat förändringen med att skillnaden mellan bidrag och arbetsinkomst ska bli större och att fler ska gå från långvarigt försörjningsstöd till egen försörjning.

Kritiker från oppositionen, kommunpolitiker och organisationer har i stället varnat för att sänkta stödnivåer kan öka den ekonomiska utsattheten, särskilt för barn i stora familjer. Sveriges Radio har bland annat rapporterat om kritik mot risken för ökad barnfattigdom och social utsatthet.

Riksdagen fattade trots kritiken beslut om reformen den 26 maj 2026. Det betyder att det i dag är viktigt att skilja mellan de politiska argumenten om reformens konsekvenser och de regler som faktiskt är beslutade.

Exempel: vilka hushåll berörs?

Tabellen visar bara om den särskilda begränsningen för stora hushåll aktualiseras. Andra delar av försörjningsstödet kan samtidigt påverkas av inkomster, boendekostnad, tillgångar, andra ersättningar och socialtjänstens individuella bedömning.

Vad bör den som har försörjningsstöd göra före 2027?

Det finns några saker som är värda att kontrollera inför årsskiftet.

För det första: utgå inte från att ditt nuvarande månadsbelopp automatiskt blir detsamma 2027. Riksnormen får en ny modell och större barnfamiljer får en särskild begränsning.

För det andra: om du hyr i andra hand bör du kontrollera att uthyrningen har nödvändigt godkännande och att du kan visa det för socialtjänsten.

För det tredje: skilj på de olika reformerna. Läkarintygsregeln och aktivitetskravet började gälla under 2026, medan bidragstakets huvudsakliga ekonomiska begränsningar börjar gälla 2027.

För det fjärde: be kommunen om en individuell beräkning när 2027 års riksnorm och lokala handläggningsrutiner är klara. Försörjningsstöd är behovsprövat och kan inte räknas korrekt enbart utifrån en generell artikel.

Vanliga frågor om bidragstaket 2027

Är bidragstaket redan infört 2026?

Riksdagen beslutade om reformen i maj 2026, men huvuddelen av bidragstaket börjar gälla 1 januari 2027. Kravet på läkarintyg vid nedsatt arbetsförmåga började gälla 1 juli 2026.

Finns det ett enda maxbelopp för alla bidrag?

Nej. Den beslutade reformen är inte ett enda generellt kronbelopp för alla svenska bidrag. Den förändrar framför allt riksnormen och reglerna för försörjningsstöd.

Vilka barnfamiljer påverkas mest?

Den särskilda begränsningen gäller hushåll med fler än tre hemmavarande barn eller skolungdomar under 21 år. Minskningen görs för barn utöver tre.

Påverkas barnbidrag och bostadsbidrag av samma tak?

Inte genom just den här regeln. Barnbidrag och bostadsbidrag är separata socialförsäkringsförmåner. Det finns andra beslutade förändringar av vissa förmåner från 2027, men de ska inte blandas ihop med bidragstaket inom försörjningsstödet.

Kan kommunen fortfarande ge mer stöd än riksnormen?

Ja, men utrymmet begränsas. Det ska fortfarande finnas möjlighet till en högre nivå när det finns synnerliga skäl, exempelvis i särskilt utsatta individuella situationer.

Hur mycket får en fyrabarnsfamilj mindre 2027?

Det går inte att ange ett enda belopp som gäller alla. Minskningen beräknas enligt en särskild formel och påverkas av hushållets sammansättning och de riksnormsbelopp som gäller för 2027.

Gäller de nya reglerna om andrahandsboende från 2027?

Ja. Försörjningsstöd till boendekostnader i en andrahandsbostad ska som huvudregel förutsätta att uthyrningen har nödvändigt samtycke eller tillstånd.

Sammanfattning

Bidragstaket är beslutat och huvuddelen börjar gälla 1 januari 2027. Det är inte ett enda generellt tak för alla bidrag, utan en reform av försörjningsstödet.

De största förändringarna är en ny modell för riksnormen, en minskning av normdelen för hushåll med fler än tre barn, ett mer begränsat utrymme för kommunen att bevilja stöd över riksnormen och skärpta regler för bland annat andrahandsboende.

För den som redan får försörjningsstöd är det därför viktigt att kontrollera sin individuella beräkning när 2027 års riksnorm är publicerad och kommunen har tillämpat de nya reglerna.

Faktaunderlag: Sveriges riksdag, betänkande 2025/26:SoU30 och beslut den 26 maj 2026; socialtjänstförordningen med ändringar inför 2027; Regeringskansliets information om bidragsreformen; Sveriges Radios rapportering om den politiska debatten.

Läs också

• Etableringsersättning 2026
• Fritidskortet för barns aktiviteter