Superdatorn Arrhenius invigd i Linköping – rankas 42:a i världen

Superdatorn Arrhenius invigdes den 8 september 2026 vid Linköpings universitet. Den nya nationella beräkningsresursen drivs av NAISS och ingår samtidigt i EU:s EuroHPC-infrastruktur. Arrhenius har redan varit i produktion sedan slutet av maj, men invigningen markerar att systemet nu formellt tagits i bruk som en central svensk och europeisk resurs för avancerade beräkningar.

Systemet nådde 66,8 petaflops i det HPL-test som används för TOP500-listan och placerades på plats 42 i världen i juni 2026. EuroHPC anger en teoretisk topprestanda på 84 petaflops. Arrhenius är byggd för både traditionell högpresterande databehandling och mycket tunga AI-arbetsflöden, med användningsområden som personlig medicin, materialforskning, livsvetenskap och högupplösta klimatsimuleringar.

Superdatorn Arrhenius – viktigaste fakta

Petaflops beskriver hur många biljarder flyttalsoperationer ett system kan utföra per sekund. HPL-resultatet är ett standardiserat benchmarkvärde och ska inte läsas som att alla verkliga forskningsjobb alltid får samma prestanda.

Så är Arrhenius byggd

Arrhenius bygger på HPE Cray EX och är i huvudsak direkt vätskekyld. CPU-delen använder 424 AMD Turin-processorer med 128 kärnor vardera. Den stora beräkningskraften kommer samtidigt från GPU-delen, som består av 382 noder med fyra Nvidia Grace Hopper GH200-superchip i varje nod – totalt 1 528 GH200.

Det gör systemet särskilt lämpat för arbetslaster där mycket stora datamängder måste bearbetas parallellt. Det gäller till exempel träning av neurala nätverk, simuleringar och vetenskapliga beräkningar som skulle ta orimligt lång tid på vanliga servrar eller arbetsstationer.

Arrhenius har dessutom separata delar för känsliga data och mer uthålliga beräkningsjobb. Det är viktigt för forskning där personuppgifter eller andra skyddsvärda data kan ingå. EuroHPC beskriver systemet som anpassat för bland annat personlig medicin och andra datakrävande forskningsområden.

För den som vill förstå skalan mellan sådan här infrastruktur och vad som går att köra på en vanlig arbetsstation finns Marketplaces guide till lokal AI på egen dator.

AI är ett viktigt användningsområde – men inte det enda

Superdatorn Arrhenius är inte en renodlad AI-maskin. Den är en bred HPC-resurs för forskning och industri, men den stora GPU-kapaciteten gör AI till ett av de mest uppenbara användningsområdena.

EuroHPC lyfter bland annat träning av neurala nätverk, personlig medicin, utveckling av nya material, livsvetenskap, strömningssimuleringar och klimatmodeller. För forskare innebär det möjlighet att köra större modeller och simuleringar med högre upplösning eller fler parametrar än tidigare svenska nationella system klarat inom samma tidsram.

Samtidigt speglar satsningen den större internationella kapplöpningen om AI- och datacenterkapacitet. Nvidia-hårdvara används i många av de nya systemen, och Marketplace har tidigare skrivit om hur Nvidia investerar i datacenterinfrastruktur för AI.

Kostnaden: cirka 68,5 miljoner euro

EuroHPC anger det uppskattade totala värdet för Arrhenius till 68,5 miljoner euro. Finansieringen delas mellan EuroHPC Joint Undertaking och Sverige genom Vetenskapsrådets finansiering av NAISS. EuroHPC ska medfinansiera upp till 35 procent av kostnaden.

Fördelningen påverkar också hur beräkningsresurserna tilldelas. Svenska forskningsprojekt får tillgång via NAISS, medan en del av kapaciteten fördelas genom EuroHPC:s europeiska ansökningssystem. Det betyder att systemet både är en nationell svensk forskningsresurs och en del av Europas gemensamma superdatorinfrastruktur.

Plats 42 i världen – och 24 på Green500

I juni 2026 tog Arrhenius plats 42 på TOP500-listan över världens snabbaste superdatorer med ett uppmätt HPL-resultat på 66,8 petaflops. På Green500, som jämför hur mycket beräkningsprestanda systemen levererar per watt, placerades Arrhenius på plats 24.

Rankningarna ändras när nya system tas i drift och listorna uppdateras. Placeringen ska därför ses som en ögonblicksbild från juni 2026, inte som en permanent position.

NAISS uppger att Arrhenius är betydligt kraftfullare än den tidigare svenska nationella infrastrukturen och att användare från äldre system successivt flyttas över. EuroHPC har samtidigt öppnat tillgång till Arrhenius genom flera europeiska ansökningsformer.

Inte samma dator som Sweden AI Factory

Det är lätt att blanda ihop Arrhenius med den separata satsningen Sweden AI Factory, tidigare Mimer AI Factory. Det är två olika projekt.

Arrhenius är den breda nationella HPC-resurs som nu är i drift och officiellt invigd. Sweden AI Factory ska få en separat AI-optimerad superdator i Linköping som framför allt ska stödja AI-utveckling för forskning, startupbolag och små och medelstora företag. EuroHPC tecknade kontrakt för den satsningen i april 2026 och installationen ska ske under 2026.

När den nya AI-fabriksdatorn är på plats får Sverige därmed två närliggande men olika typer av storskalig beräkningsinfrastruktur i Linköping: Arrhenius för bred högpresterande forskning och industriella beräkningar, samt en mer AI-specialiserad resurs inom Sweden AI Factory.

Vad invigningen betyder

Invigningen är framför allt ett tecken på att Sverige nu har fått en betydligt större nationell beräkningskapacitet på plats. Själva datorn började användas redan före ceremonin, så den 8 september är inte startdatumet för de första beräkningarna.

Den praktiska effekten blir i stället att fler svenska och europeiska forskare kan söka tillgång till systemet för projekt som kräver mycket stora mängder CPU-, GPU- och lagringsresurser. För AI-forskning handlar det om större modeller och datamängder; för andra forskningsfält om mer detaljerade simuleringar och analyser.

Arrhenius blir därmed en viktig del av Sveriges forskningsinfrastruktur under de kommande åren, samtidigt som den kopplas direkt till Europas gemensamma satsning på teknisk och vetenskaplig beräkningskapacitet.

Källor

• EuroHPC JU: Arrhenius inaugurated in Sweden, publicerad 8 september 2026.
• EuroHPC JU: Arrhenius – systemdata, kontrollerad 8 september 2026.
• NAISS: Arrhenius ranked 42nd most powerful system in the world, publicerad 23 juni 2026.
• NAISS: HPE wins Arrhenius contract, publicerad 10 juli 2025.