Lagarde: Europa måste bygga egen AI-infrastruktur för att minska beroendet

Europa behöver bygga betydligt mer egen AI-infrastruktur och utveckla fler modeller på europeisk mark om regionen ska kunna dra nytta av tekniken utan att samtidigt bli alltför beroende av leverantörer utanför EU. Det var huvudbudskapet när Europeiska centralbankens ordförande Christine Lagarde talade i Wien den 14 september 2026.

Lagarde beskrev AI som både en tillväxtmöjlighet och en strategisk sårbarhet för Europa. Enligt ECB:s bedömning kan snabb användning av AI höja produktivitetsnivån med upp till 4 procent över ett årtionde. Samtidigt ligger en stor del av den avancerade datorkapaciteten och de mest uppmärksammade AI-modellerna i dag utanför Europa.

Europas AI-beroende är större än bara teknikfrågan

I talet pekade Lagarde på att euroområdets hushåll har omkring 440 miljarder euro investerade i amerikanska teknikbolag. Hon lyfte också fram att amerikanska företag och arbetstagare använder AI mer intensivt än motsvarande grupper i euroområdet.

Problemet är enligt Lagarde inte att Europa använder teknik som utvecklats i andra länder. Tvärtom kan importerad teknik ge stora produktivitetsvinster. Frågan blir känsligare när företag lägger affärskritisk data i system som ägs och drivs under andra länders lagstiftning.

ECB hänvisar till Eurostat-data där nästan hälften av de företag som övervägt AI men valt att avstå angav dataskydd som ett hinder. För europeiska företag handlar det därför inte bara om pris och prestanda utan också om var data behandlas, vem som kontrollerar infrastrukturen och vilka villkor som gäller över tid.

Marketplace har nyligen rapporterat om Microsofts förslag till en AI-kod med fokus på mänsklig kontroll. Den diskussionen handlar främst om hur modeller ska bete sig. Lagardes perspektiv är bredare och rör vem som äger själva infrastrukturen och hur beroendet påverkar Europas ekonomiska handlingsfrihet.

USA står för större delen av den globala AI-kapaciteten

Lagarde hänvisade till data som visar att USA under det senaste året stod bakom 59 så kallade noterbara AI-modeller, medan Kina stod bakom 35. Frankrike och Storbritannien stod för en vardera.

Hon pekade också på att USA står för omkring tre fjärdedelar av världens AI-relaterade datorkapacitet, medan Europas andel uppskattas till cirka 5 procent.

Det gör beroendet mer omfattande än vid vanlig import av en fysisk produkt. Om villkoren för åtkomst till centrala AI-tjänster förändras kan konsekvenserna spridas över flera sektorer samtidigt. Lagarde nämnde bland annat bankbetalningar, sjukvård, transporter, tullkontroller och skatteadministration som områden där AI kan få en allt större roll.

Det betyder inte att ECB räknar med att Europa faktiskt kommer att stängas ute från amerikanska eller asiatiska AI-tjänster. Budskapet är i stället att ett sådant beroende skapar en strategisk risk som EU bör minska innan tekniken blir ännu mer central.

Datacentergap kan växa kraftigt

Enligt Lagarde har Europa redan mindre datacenterkapacitet än efterfrågan kräver. Om nuvarande utveckling fortsätter kan gapet enligt den studie som ECB hänvisar till växa mer än sex gånger till 2036.

Hon uppskattade att kostnaden för att täppa igen Europas datacentergap, inklusive chip, kan uppgå till omkring 600 miljarder euro över det kommande årtiondet. ECB betonar samtidigt att detta är en övre uppskattning eftersom beräkningen utgår från kostnaden för mycket GPU-täta AI-anläggningar.

EU har redan börjat bygga upp mer kapacitet. EU-kommissionen antog i juni 2026 ett förslag till Cloud and AI Development Act, CADA, som bland annat ska stärka moln-, datacenter- och AI-infrastrukturen. I juli öppnade EU dessutom en utlysning för upp till sju AI-gigafabriker, med upp till 10 miljarder euro i offentligt stöd och ambitionen att frigöra minst 20 miljarder euro i privata investeringar.

Lagarde menar dock att den planerade utbyggnaden fortfarande bara täcker en del av behovet.

Europa behöver fler egna modeller

Mer datorkapacitet räcker inte enligt ECB-chefen. Europa behöver också modeller som är tillräckligt bra för bred användning och som kan köras på europeisk infrastruktur.

Lagarde lyfte fram franska Mistral som ett exempel på en europeisk aktör som utvecklat modeller med öppna vikter. Hon noterade samtidigt att flera av de mest konkurrenskraftiga öppna modellerna i dag kommer från Kina, vilket innebär att även open-source-liknande alternativ kan medföra ett beroende av utveckling utanför Europa.

För de flesta företag behöver modellen inte alltid vara den absolut mest avancerade på marknaden. En modell som ligger något efter frontlinjen kan fortfarande vara fullt tillräcklig för många administrativa, analytiska och tekniska uppgifter. Däremot kan tillgång till de bästa modellerna vara avgörande inom exempelvis läkemedel, finans och försvar, där små prestandaskillnader kan få större betydelse.

Marketplace har också följt hur AI flyttar in i mer reglerade verksamheter, bland annat genom Anthropics Claude for Financial Advisors. Den typen av produkter illustrerar varför frågan om datakontroll och infrastruktur blir mer central när AI används i verksamhetskritiska processer.

Kapitalet är den stora flaskhalsen

Lagardes slutsats är att Europas AI-fråga i hög grad är en kapitalmarknadsfråga. Datacenter, chip och nya modeller kräver investeringar som är för stora och riskfyllda för att enbart finansieras med traditionella banklån.

Hon pekade på att europeiska hushåll sparar omkring 1,4 biljoner euro per år, men att mycket av kapitalet investeras utanför Europa. För att bygga en större egen AI-industri behöver EU enligt Lagarde bättre marknader för både aktiekapital, obligationer och andra finansieringsformer.

Talet ska inte läsas som ett nytt ECB-beslut eller som ny EU-lagstiftning. Det är Lagardes analys av hur Europa bör agera för att kombinera snabb AI-användning med större teknisk och ekonomisk självständighet. De konkreta lagförslagen och investeringsprogrammen beslutas i separata EU-processer.

Källor

• Europeiska centralbanken: A new age of capital – growth, sovereignty and AI
• Reuters: Europe facing unprecedented risk of being cut off from AI, Lagarde warns
• EU-kommissionen: Proposal for the Cloud and AI Development Act
• EU-kommissionen: AI Gigafactories call