FN:s generalförsamling 2026 – Sveriges fokus: Ukraina och beredskap

FN:s generalförsamling 2026 går in i sin 81:a högnivåvecka i New York den 22 september. Sveriges delegation leds av utrikesminister Maria Malmer Stenergard och socialminister Jakob Forssmed deltar i delar av programmet. Regeringen pekar ut stödet till Ukraina, folkrätten, den regelbaserade världsordningen och jämställdhet som centrala svenska prioriteringar. Under veckan står även pandemiberedskap, havsnivåhöjningar och kvinnors ekonomiska egenmakt på dagordningen.

FN:s generalförsamling 2026: generaldebatten pågår 22–28 september

FN:s generalförsamling öppnade formellt sin 81:a session den 8 september, men den politiskt tyngsta delen är högnivåveckan när stats- och regeringschefer samt ministrar samlas i New York. Den allmänna debatten hålls den 22–26 september och fortsätter den 28 september. FN anger temat för årets högnivåvecka som ”Restoring trust, managing transformation: a United Nations that delivers for all”.

Generaldebatten är framför allt en politisk arena. Länderna presenterar sina prioriteringar och försöker bygga stöd för frågor som säkerhet, klimat, utveckling och internationell rätt. Uttalanden i generaldebatten är inte i sig bindande beslut, men mötena kan påverka förhandlingar och samarbeten som fortsätter under resten av sessionen.

Sverige lyfter Ukraina och folkrätten

Enligt Regeringskansliet är ett av Sveriges viktigaste mål under högnivåveckan att stärka det internationella stödet till Ukraina. Sverige vill också värna folkrätten och den regelbaserade världsordningen. Det innebär att regeringen väntas använda mötena i New York till att diskutera både Ukrainas säkerhet och det bredare internationella stödet för principer som territoriell integritet och staters suveränitet.

Sveriges säkerhetspolitiska linje under veckan ligger i ett bredare europeiskt sammanhang. Sverige har nyligen ställt sig bakom krav på en starkare EU-roll i Arktis, där säkerhet, internationellt samarbete och strategisk motståndskraft också står i centrum.

Det svenska budskapet kommer i ett läge där kriget fortsatt påverkar Europas säkerhets- och energipolitik. Under de senaste dygnen har Macron och Trump diskuterat ett möjligt moratorium mot attacker på energiinfrastruktur, samtidigt som europeiska länder fortsatt betonar behovet av stöd till Ukrainas försvar. Det är viktigt att skilja mellan sådana politiska initiativ och en faktisk överenskommelse: någon generell vapenvila eller överenskommen energivila finns inte i och med att högnivåveckan inleds.

Pandemiberedskap får eget högnivåmöte

Socialminister Jakob Forssmed ska enligt regeringen delta i FN:s högnivåmöte om pandemiförebyggande, beredskap och respons den 25 september. FN beskriver mötet som ett försök att samla politiskt stöd för bättre internationell förmåga att förebygga och hantera framtida pandemier och andra allvarliga hälsohot.

Det är det andra högnivåmötet i generalförsamlingen om pandemiberedskap. Enligt FN ska mötet behandla bland annat rättvis tillgång till hälsoprodukter, finansiering, övervakning, laboratoriekapacitet och robusta hälso- och sjukvårdssystem. Målet är att godkänna en politisk deklaration som har förhandlats mellan medlemsländerna.

Deklarationen är politisk och ska inte beskrivas som ett nytt internationellt fördrag. Mötet ligger däremot på en hög politisk nivå och kan påverka hur länder prioriterar investeringar och samarbete kring framtida hälsohot.

Jämställdhet och kvinnors ekonomiska egenmakt

Regeringen uppger att Sverige också ska försvara etablerade internationella normer och överenskommelser om jämställdhet. Den 24 september står Maria Malmer Stenergard värd för ett evenemang tillsammans med UN Women om kvinnors ekonomiska egenmakt.

Frågan rör bland annat kvinnors möjligheter att delta på arbetsmarknaden, starta och driva företag, få tillgång till kapital och omfattas av ekonomiska rättigheter. Sverige har länge drivit jämställdhetsfrågor i multilaterala sammanhang, men regeringen beskriver årets möten som särskilt viktiga för att värna redan etablerade överenskommelser.

Havsnivåer, utveckling och antirasism på programmet

Utöver generaldebatten genomför FN flera särskilda högnivåmöten. Den 23 september hålls ett möte om 40-årsjubileet för deklarationen om rätten till utveckling. Den 24 september behandlas existentiella hot från stigande havsnivåer. Den 25 september följer mötet om pandemiberedskap och den 28 september uppmärksammas 25-årsjubileet av Durban-deklarationen och handlingsprogrammet mot rasism och intolerans.

Att flera frågor samlas under samma vecka innebär inte att Sverige har samma roll i alla möten. Regeringskansliet har uttryckligen pekat ut Ukraina, folkrätten, jämställdhet och pandemiberedskap som områden där svenska ministrar ska vara aktiva.

Vad som händer härnäst

Högnivåveckan fortsätter till den 29 september, medan generaldebatten avslutas den 28 september. Under veckan väntas både Sveriges och andra länders positioner bli tydligare genom tal, bilaterala möten och gemensamma initiativ.

För svenska läsare är den viktigaste skillnaden att hålla isär politiska uttalanden från formella beslut. Ett uttalande från en minister kan visa Sveriges förhandlingslinje, medan en antagen FN-resolution eller politisk deklaration visar vad medlemsländerna faktiskt har enats om. Marketplace kommer därför att följa eventuella konkreta beslut och svenska åtaganden som kommer ur mötena, snarare än att behandla varje enskilt tal som ett nytt beslut.

Källor

• Regeringskansliet: Regeringen deltar vid öppnandet av FN:s generalförsamling i New York
• FN: High-level meetings of the 81st session
• FN: High-level Meeting on Pandemic Prevention, Preparedness and Response