Sekretessen mellan myndigheter kan slopas – ny utredning tillsatt

Regeringen har tillsatt en särskild utredning om sekretess mellan myndigheter och ett betydligt mer långtgående informationsutbyte mellan svenska myndigheter. Utredaren ska bland annat pröva om sekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden bör avskaffas mellan myndigheter. Uppdraget omfattar också frågan om sekretessbelagda uppgifter i vissa situationer ska kunna lämnas till enskilda aktörer för att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet.

Det är viktigt att skilja på utredning och beslutad lagstiftning. Regeringen har inte avskaffat sekretessen mellan myndigheter. Uppdraget är att analysera konsekvenserna, ta ställning och vid behov lämna författningsförslag. Nuvarande regler gäller tills riksdagen eventuellt beslutar om nya regler längre fram.

Sekretess mellan myndigheter: detta ska utredningen pröva

Enligt regeringens kommittédirektiv ska den särskilda utredaren redovisa både för- och nackdelar med att avskaffa sekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden mellan myndigheter. Utredaren ska därefter ta ställning till om en sådan förändring bör genomföras.

Uppdraget omfattar även informationsutbyte med enskilda aktörer. Det handlar inte om att göra sekretessbelagda personuppgifter allmänt tillgängliga. Utredningen ska kartlägga om det finns situationer där exempelvis privata eller andra icke-myndighetsaktörer behöver få bättre tillgång till uppgifter för att kunna förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet. Om utredaren anser att reglerna bör ändras ska nödvändiga lagförslag lämnas.

Syftet som regeringen anger är att göra offentlig förvaltning mer effektiv och att förbättra arbetet mot bland annat fusk, felaktiga utbetalningar, regelöverträdelser, oegentligheter och brott.

Ingen lagändring är beslutad

Direktivet beslutades vid regeringssammanträdet den 3 september 2026 och publicerades den 9 september. Till särskild utredare har regeringen utsett Göran Lundahl.

Tidsplanen är lång. Den del som gäller ökade möjligheter att utbyta uppgifter mellan myndigheter och enskilda aktörer ska delredovisas senast den 15 december 2027. Hela uppdraget ska slutredovisas senast den 15 juni 2029.

Det betyder att rubriker om att "sekretessen avskaffas" skulle gå längre än vad som faktiskt är beslutat. Först ska frågan utredas. Därefter kan ett betänkande remitteras och regeringen kan, om den vill gå vidare, ta fram lagförslag som i många fall behöver behandlas av riksdagen.

Informationsutbytet har redan utökats

Den nya utredningen kommer efter att riksdagen redan har beslutat om en generell sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen. Den ändringen trädde i kraft den 1 december 2025.

Den befintliga regeln innebär att uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för enskilda i vissa fall kan lämnas mellan myndigheter när det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda brott eller motverka felaktiga utbetalningar, fusk och vissa överträdelser.

Regeln är inte ett generellt avskaffande av sekretessen. Riksdagens behandling beskriver bland annat en intresseavvägning och att vissa typer av sekretess är undantagna. Den nya utredningen går därför vidare och prövar en mer grundläggande fråga: om sekretesskyddet för personliga och ekonomiska förhållanden över huvud taget bör finnas mellan myndigheter i samma utsträckning som i dag.

Integritet och dataskydd blir centrala frågor

Ett mer omfattande informationsutbyte kan ge myndigheter bättre underlag för att upptäcka brott och felaktiga utbetalningar. Samtidigt kan uppgifter som myndigheter hanterar vara mycket känsliga. Det kan till exempel handla om ekonomi, sociala förhållanden, vård, familjeförhållanden eller andra personuppgifter.

Kommittédirektivet lyfter därför dataskydd och de rättsliga konsekvenserna av ett mer omfattande utbyte. Utredningen behöver väga effektivitet och brottsbekämpning mot personlig integritet, rättssäkerhet och reglerna för hur personuppgifter får behandlas.

Det är också en viktig skillnad om information lämnas mellan två myndigheter eller vidare till en enskild aktör. För den senare delen ska utredaren enligt direktivet analysera behovet och utforma eventuella sekretessbrytande bestämmelser för specifika situationer.

Vad kan förändras för privatpersoner?

På kort sikt förändras ingenting för den enskilde. Utredningen i sig ger inte en myndighet nya befogenheter att dela uppgifter.

Om förslagen längre fram leder till ny lagstiftning kan det däremot påverka hur uppgifter om privatpersoner och företag får delas mellan offentliga aktörer. Exakt vilka uppgifter, myndigheter och situationer som i så fall skulle omfattas går inte att säga innan utredningen har lämnat sina förslag och lagstiftningsprocessen är klar.

För den som följer regeringens arbete mot välfärdsbrott och oseriösa verksamheter finns fler aktuella myndighetsbesked i Marketplace.se:s bevakning. I dag rapporterade vi exempelvis om IVO:s nya uppdrag att granska så kallade falska familjehem. Fler svenska nyheter finns under Inrikes.

Kort sammanfattat

Regeringen har alltså tillsatt en utredning – inte beslutat att sekretessen ska försvinna. Utredaren ska pröva om sekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden bör avskaffas mellan myndigheter och om det behövs bättre möjligheter att dela vissa sekretessbelagda uppgifter med enskilda aktörer i brottsförebyggande syfte.

Delredovisning ska lämnas i december 2027 och slutredovisning i juni 2029. Fram till dess gäller dagens lagstiftning, inklusive den sekretessbrytande regel som trädde i kraft i december 2025.

Källor

• Regeringen: En utredning ska överväga om sekretessen mellan myndigheter ska avskaffas
• Regeringen: Dir. 2026:104 – Avskaffad sekretess mellan myndigheter
• Riksdagen: Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – ny sekretessbrytande bestämmelse
• Riksdagen: Proposition 2024/25:180