Regeringen vill införa PFAS-förbud i kläder, skor och kosmetika

Regeringen har den 8 september 2026 beslutat om en nationell handlingsplan för PFAS och vill gå vidare med ett nationellt förbud mot PFAS-ämnen i vissa konsumentprodukter, bland annat kläder, skor och kosmetika. Det är viktigt att skilja på handlingsplanen, som är beslutad, och själva produktförbudet, som ännu är ett förslag och nu ska skickas på remiss.

PFAS-förbud i Sverige är därmed på väg att bli en större konsumentfråga, men reglerna är inte färdigformulerade. Regeringen beskriver målet som att minska tillförseln av så kallade evighetskemikalier till miljön och samtidigt växla upp myndigheternas arbete med PFAS.

Vad har regeringen beslutat?

Den nationella handlingsplanen för PFAS är beslutad och presenterades av Klimat- och näringslivsdepartementet den 8 september 2026. I planen anger regeringen att den vill införa ett nationellt förbud mot PFAS-ämnen i vissa konsumentprodukter. De produktgrupper som uttryckligen nämns är kläder, skor och kosmetiska produkter.

Förbudet är däremot inte gällande rätt ännu. Regeringen skriver att förslaget ska remitteras. Det innebär att berörda myndigheter, företag, organisationer och andra remissinstanser får möjlighet att lämna synpunkter innan regeringen tar ställning till hur ett slutligt regelverk ska utformas.

Handlingsplanen ska dessutom utvecklas över tid. En översyn ska enligt regeringen göras senast den 1 oktober 2029.

Varför riktas fokus mot PFAS?

PFAS är ett samlingsnamn för en mycket stor grupp syntetiskt framställda ämnen. Kemikalieinspektionen beskriver fler än 10 000 identifierade PFAS och framhåller att ämnena är mycket svåra att bryta ned. Vissa PFAS är dokumenterat skadliga för miljö och hälsa, medan kunskapen är mer begränsad för många andra ämnen i gruppen.

Ämnena används bland annat för att ge produkter vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper. Kemikalieinspektionen listar exempel som ytterkläder, skor, impregneringsmedel, kosmetika, rengöringsprodukter, färg och vissa typer av non-stick-beläggningar.

Det är alltså inte så att alla produkter i dessa kategorier automatiskt innehåller PFAS. Regeringens nya plan handlar om att minska spridningen av ämnesgruppen och att utreda och remittera ett nationellt produktförbud för vissa användningar.

EU-regler skärps redan den 10 oktober 2026

Den svenska planen kommer samtidigt som redan beslutade EU-regler börjar få större praktisk betydelse. Kemikalieinspektionen beskriver en EU-begränsning för perfluorhexansyra, PFHxA, dess salter och besläktade ämnen.

För bland annat textilier, läder och päls i kläder och relaterade tillbehör för allmänheten, där skor ingår, samt kosmetiska produkter och vissa blandningar börjar begränsningen tillämpas den 10 oktober 2026. Reglerna innehåller gränsvärden, undantag och övergångsbestämmelser.

Det är därför viktigt att inte blanda ihop två saker:

• EU har redan beslutat om begränsningar för vissa PFAS-grupper, där PFHxA-regler får bredare praktisk effekt från den 10 oktober 2026.
• Regeringens nya svenska handlingsplan innehåller ett separat förslag om ett nationellt förbud mot PFAS i vissa konsumentprodukter. Den exakta omfattningen är ännu inte slutligt beslutad.

För företag som arbetar med förpackningar finns dessutom andra EU-regler som berör PFAS. Marketplace har tidigare gått igenom de nya förpackningsreglerna 2026, PPWR och PFAS.

Vad kan ett nationellt förbud betyda för konsumenter?

På kort sikt förändras inte vad som får säljas enbart genom att handlingsplanen presenterats. Först måste det konkreta förbudsförslaget remitteras och därefter behandlas vidare innan nya svenska förbudsregler kan börja gälla.

Om ett bredare nationellt förbud senare genomförs kan det påverka vilka material, impregneringar och ingredienser som tillverkare och importörer får använda i berörda produkter. Hur omfattande förändringen blir beror på den slutliga avgränsningen, eventuella undantag och hur reglerna samspelar med EU:s kemikalielagstiftning.

För konsumenter är den praktiska skillnaden därför än så länge främst att PFAS-frågan får en tydligare svensk politisk färdriktning. Den som vill minska sin egen användning kan redan i dag fråga efter PFAS-fria alternativ. Kemikalieinspektionen rekommenderar också att konsumenter kan efterfråga PFAS-fria eller miljömärkta produkter när det är relevant.

Sverige driver också en bredare EU-begränsning

Sverige har sedan tidigare arbetat tillsammans med flera andra europeiska länder för en bred begränsning av PFAS inom EU:s kemikalielagstiftning. Kemikalieinspektionen beskriver målet som att fasa ut användningar som inte är nödvändiga för samhället.

Det nationella initiativet ska därför ses i ett större regelverk där både svenska och europeiska processer pågår parallellt. Ett svenskt förbud kan behöva anpassas till EU-rätten, och remissprocessen blir central för att klargöra vilka produkter och ämnen som faktiskt ska omfattas.

Vad händer härnäst?

Nästa konkreta steg är remissen av regeringens förslag om nationellt förbud i vissa konsumentprodukter. Först när förslagets detaljer publiceras går det att säga mer exakt vilka PFAS-ämnen, koncentrationsgränser, produktgrupper, undantag och övergångstider som kan bli aktuella.

Samtidigt börjar den redan beslutade EU-begränsningen för PFHxA att tillämpas i flera konsumentkategorier den 10 oktober 2026. Företag som tillverkar, importerar eller säljer berörda produkter behöver därför hålla isär de regler som redan är beslutade från det bredare svenska förslag som nu går vidare i lagstiftningsprocessen.

Källor

• Regeringen: Nationell handlingsplan för PFAS, publicerad 8 september 2026.
• Kemikalieinspektionen: PFAS, information om användning, egenskaper och gällande begränsningar.
• Kemikalieinspektionen: Begränsning av PFHxA, dess salter och besläktade ämnen, om EU-regler som bland annat börjar tillämpas den 10 oktober 2026.