Google skriver under EU:s kod för AI-märkning – SynthID ska visa vad som är AI-skapat

Google skriver under EU:s kod för AI-märkning – SynthID ska visa vad som är AI-skapat

Google har meddelat att bolaget skriver under EU:s uppförandekod för transparens kring AI-genererat innehåll. Beskedet kom den 24 juli 2026 och knyter samman EU:s nya märkningskrav med Googles arbete kring SynthID och den öppna branschstandarden C2PA.

Syftet är att göra det lättare för människor att förstå när text, ljud, bilder eller video har skapats eller redigerats med artificiell intelligens. Google stödjer transparensarbetet men varnar samtidigt för att alltför många överlappande etiketter och juridiska texter kan göra informationen svårare att förstå.

Det viktigaste i korthet

| Punkt | Besked |
|---|---|
| Företag | Google |
| Datum | 24 juli 2026 |
| Åtgärd | Skriver under EU:s kod för transparens av AI-genererat innehåll |
| Teknik | SynthID och stöd för C2PA |
| Samarbete | Bland andra Apple, ElevenLabs, Kakao, Nvidia och OpenAI |
| Mål | Tydligare information om hur digitalt innehåll skapats eller ändrats |
| Googles invändning | Överlappande märkningar kan skapa förvirring och mer regelkomplexitet |

Vad är EU:s transparenskod?

EU:s AI Act innehåller krav på transparens för vissa typer av AI-system och AI-genererat innehåll. Uppförandekoder ska hjälpa företag och andra aktörer att omsätta de breda lagkraven i mer praktiska metoder.

Transparenskoden handlar bland annat om hur människor ska kunna få information när innehåll är:

• helt AI-genererat
• kraftigt redigerat med AI
• en deepfake
• syntetiskt ljud eller video
• skapat av en chatbot eller annan generativ tjänst

Koden är inte samma sak som hela AI Act. Den fokuserar på en särskild del av regelverket: hur AI-genererat innehåll kan identifieras och märkas på ett begripligt sätt.

Läs vår bredare genomgång av AI Act 2026 och reglerna för AI-märkning, chatbots och deepfakes.

Vad är SynthID?

SynthID är Googles teknik för att lägga in och upptäcka signaler i AI-genererat material. Tekniken kan användas för flera format och är tänkt att hjälpa plattformar och användare avgöra om ett innehåll har skapats eller bearbetats av en AI-modell.

En sådan signal kan vara osynlig för människan men möjlig att upptäcka med ett tekniskt verktyg. Fördelen är att märkningen inte behöver ligga som en stor synlig logotyp över hela bilden eller videon.

SynthID är inte ett fullständigt bevis på äkthet. En frånvarande signal betyder inte automatiskt att innehållet är mänskligt skapat, eftersom materialet kan komma från en annan AI-tjänst eller ha förändrats på ett sätt som påverkar märkningen.

Tekniken fungerar därför bäst som ett lager bland flera:

1. inbäddad teknisk signal
2. metadata om skapande och redigering
3. synlig information till användaren
4. plattformens egna kontroller
5. möjlighet att granska ursprung och förändringshistorik

C2PA ska ge en gemensam innehållshistorik

C2PA är en branschstandard för att dokumentera ett digitalt materials ursprung och redigeringar. Den kan beskriva vilken enhet eller tjänst som skapade innehållet och vilka förändringar som har gjorts efteråt.

Skillnaden mellan en vattenstämpel och ursprungsmetadata kan förenklas så här:

| Metod | Funktion | Begränsning |
|---|---|---|
| Vattenstämpel som SynthID | Lägger en detekterbar signal i själva innehållet | Kan försvagas av omfattande förändring och kräver rätt detektor |
| C2PA-metadata | Dokumenterar ursprung och redigeringshistorik | Metadata kan saknas eller tas bort i vissa flöden |
| Synlig etikett | Ger direkt information till användaren | Kan vara förenklad och går att kopiera eller manipulera |

En robust lösning kombinerar metoderna. Då finns både maskinläsbar information och ett begripligt besked för den person som ser innehållet.

Google samarbetar med andra AI-bolag

Google uppger att bolaget samarbetar med bland andra Apple, ElevenLabs, Kakao, Nvidia och OpenAI för att driva interoperabla märkningsverktyg med stöd av SynthID.

Interoperabilitet är avgörande. En vattenstämpel som bara kan läsas av den tjänst som skapade innehållet ger begränsad nytta på internet, där material flyttas mellan plattformar och redigeras i flera verktyg.

En gemensam standard kan göra det möjligt för:

• sociala medier att upptäcka märkning från flera AI-tjänster
• nyhetsredaktioner att kontrollera materialets ursprung
• företag att visa hur reklam och produktbilder har skapats
• myndigheter att granska deepfakes
• användare att få samma typ av information på olika plattformar

Men standardisering kräver att konkurrenter enas om tekniska format och inte använder transparens som ett sätt att låsa in kunder.

Google varnar för för många etiketter

Google stödjer transparens men uttrycker oro för ökad regelkomplexitet. Bolaget menar att ett digitalt innehåll kan bli omgivet av flera överlappande AI-etiketter och juridiska upplysningar.

Det finns en verklig användbarhetsfråga. Om varje liten AI-funktion utlöser samma varning kan människor börja ignorera märkningen.

En bild där bakgrunden har justerats automatiskt är inte samma sak som en fabricerad video där en politiker påstås säga något som aldrig sagts. Informationen bör därför hjälpa användaren förstå graden och typen av AI-påverkan.

Ett tydligare system skulle exempelvis kunna skilja mellan:

• mindre AI-redigering
• AI-genererade delar
• helt syntetiskt innehåll
• realistisk deepfake av en verklig person
• okänt eller ej verifierat ursprung

Vad gäller från augusti 2026?

Centrala transparenskrav i EU:s AI Act började gälla den 2 augusti 2026. Företag behöver därför bedöma när användare måste informeras om att de interagerar med AI eller ser syntetiskt innehåll.

Det betyder inte att varje AI-hjälpt stavningsändring måste få en stor varningsruta. Kraven beror på systemets funktion, innehållets karaktär och risken att människor vilseleds.

Marketplace har även sammanfattat vad AI-förordningen betyder för svenska företag från augusti 2026.

Så påverkas medier och annonsörer

Nyhetsredaktioner och marknadsförare använder allt oftare AI för bild, video, röster och text. Transparenskraven gör det viktigt att ha en intern process för att registrera hur material skapats.

En redaktion eller annonsör bör kunna svara på:

1. vilket verktyg som användes
2. om en verklig person avbildas eller imiteras
3. vilka delar som är syntetiska
4. om samtycke finns
5. vilken märkning som behövs
6. om teknisk provenance följer med filen
7. vem som godkände publiceringen

Det räcker inte alltid att lägga texten ”AI-genererad” längst ner. Användaren behöver förstå om innehållet är en illustration, rekonstruktion, satir eller ett realistiskt påstående om en verklig händelse.

AI-musik och syntetiska artister

Märkning blir också viktig för musik och röster. En låt kan vara mänskligt skriven men använda en AI-genererad sångröst, medan en annan kan vara skapad helt av ett generativt system.

Läs vår artikel om AI-musik på Spotify 2026 och reglerna för AI-artister och Sverigetopplistan.

Tekniska ursprungssignaler kan hjälpa distributörer och plattformar, men löser inte frågor om upphovsrätt, röstlikhet och tillstånd från den person som imiteras.

Vad svenska företag behöver göra

Företag som publicerar AI-genererat material bör införa en praktisk checklista:

• inventera vilka verktyg som används
• spara original, prompt och redigeringshistorik när det är relevant
• använd teknisk provenance om verktyget stödjer det
• märk realistiskt syntetiskt innehåll tydligt
• dokumentera samtycke för verkliga personers ansikte och röst
• undvik att ta bort metadata utan anledning
• kontrollera att märkningen följer med när material exporteras
• utse en ansvarig för tveksamma fall

Företag behöver också kontrollera leverantörens aktuella villkor. Det är inte säkert att alla verktyg automatiskt skapar en märkning som uppfyller europeiska krav.

Kan vattenstämplar tas bort?

Ingen nuvarande märkningsmetod är perfekt. Bildbeskärning, komprimering, skärmdumpar, omkodning och avancerad redigering kan påverka tekniska signaler och metadata.

Det betyder inte att märkning är meningslös. En säkerhetslösning behöver inte vara omöjlig att kringgå för att skapa värde. Den kan fortfarande hjälpa majoriteten av legitima plattformar och användare att identifiera innehåll och upptäcka manipulation.

Utmaningen är att systemet måste testas mot verkliga förändringar och att frånvaro av märkning aldrig får beskrivas som ett säkert bevis på mänskligt ursprung.

Skillnaden mellan märkning och faktakontroll

En AI-etikett berättar hur ett innehåll har skapats. Den berättar inte automatiskt om budskapet är sant eller falskt.

En människa kan skapa falsk information utan AI. En AI kan också skapa en korrekt illustration eller sammanfattning. Faktakontroll och ursprungsmärkning behöver därför behandlas som två separata frågor.

| Fråga | Verktyg |
|---|---|
| Är materialet AI-genererat eller redigerat? | SynthID, C2PA och plattformsmetadata |
| Är påståendet sant? | Källgranskning, bevis och redaktionell faktakontroll |
| Har personen gett sitt samtycke? | Avtal, rättighetskontroll och dokumentation |
| Är användaren tydligt informerad? | Synlig och begriplig märkning |

Vad händer härnäst?

Efter Googles underskrift blir genomförandet viktigare än själva beskedet. Följande frågor behöver följas:

• vilka produkter som får SynthID som standard
• hur plattformar läser märkningen
• hur synliga etiketter utformas
• om små AI-redigeringar skiljs från fullständiga deepfakes
• hur felaktig märkning kan överklagas
• hur tekniken fungerar efter komprimering och ompublicering
• vilka europeiska tillsynsmyndigheter som ansvarar för olika fall

Det behövs även gemensamma tester så att en märkning skapad av en leverantör fungerar hos konkurrenter och sociala plattformar.

Vanliga frågor

Har Google skrivit under EU:s AI-kod?

Google meddelade den 24 juli 2026 att bolaget skriver under koden för transparens av AI-genererat innehåll. Det är en särskild kod och ska inte blandas ihop med hela AI Act eller den tidigare koden för generella AI-modeller.

Vad är SynthID?

SynthID är Googles teknik för att lägga in och upptäcka signaler i AI-genererad eller AI-redigerad media.

Betyder en saknad vattenstämpel att bilden är äkta?

Nej. Innehållet kan vara skapat av en annan tjänst, ha förlorat metadata eller ha förändrats efter genereringen.

Måste allt AI-redigerat material märkas?

Kraven beror på användningen och risken för vilseledning. Realistiskt syntetiskt innehåll och deepfakes har större transparensbehov än mindre automatiska justeringar.

Är SynthID samma sak som C2PA?

Nej. SynthID är en detekterbar signal i innehållet, medan C2PA är en standard för ursprungs- och redigeringsmetadata. Metoderna kan användas tillsammans.

Sammanfattning

Google skriver under EU:s transparenskod och vill använda SynthID, C2PA och branschsamarbete för att göra AI-genererat innehåll lättare att identifiera. Satsningen kan ge medier, plattformar och företag bättre verktyg mot vilseledande deepfakes.

Samtidigt är märkning inte samma sak som sanningskontroll och ingen vattenstämpel är ofelbar. Den mest användbara lösningen blir en kombination av teknisk provenance, tydliga etiketter och redaktionell granskning som förklarar hur mycket AI faktiskt har påverkat innehållet.

Faktaunderlag: Google, ”Google is signing the EU AI Act Code of Practice on Transparency of AI-Generated Content”, publicerad 24 juli 2026. Kontrollerat 22 augusti 2026.